Åh, vad vi har saknat eleverna! Det är viktigt att de får höra det!

Över en dag, efter regeringsbeslutet om fjärrundervisning, tömdes Polhemsskolan på elever. För skolsköterskan Birgitta Langås som är van vid ständig elevkontakt och många spontanbesök innebar våren 2020 en helt ny arbetssituation. Att ändå ständigt finnas för eleverna har dock varit främsta fokus för Birgitta och hennes kollegor under denna extra svåra tid.

Birgitta Langås

Namn: Birgitta Langås
Ålder: 56 år
Yrke: Skolsköterska på gymnasieskolan Polhem
Antal år i yrket: 15 år
Det tar jag med mig från den här tiden: "När det overkliga blir verklighet, är det en enorm styrka med tillsammansarbete och mycket viktigt med tydlighet."

Polhemsskolan i Lund är en av Sveriges största gymnasieskolor och vanligtvis brukar omkring 2 600 elever myllra runt här på skolans område. Men under denna mycket speciella vår 2020, har skolan legat så gott som öde. I en byggnad tvärs över gården på skolhälsovårdens mottagning, där det jobbar sex skolsköterskor och fyra kuratorer, har det dock varit nästan som vanligt. Alla var på plats och i tjänst, fem dagar i veckan. Men väntrummet ekade tomt.

– Åh, vad vi saknat alla våra elever och de spontana besök som annars sker dagligen! Det är viktigt att de får höra det. En utmaning under den här tiden med fjärrundervisning och social distansering är att elever kan känna sig bortglömda och ensamma. De har ju förlorat sitt vardagliga sammanhang, säger skolsköterska Birgitta Langås.

Overklighetskänsla efter nationellt besked

Det var den 17 mars 2020 som beskedet kom från regeringen att landets gymnasieskolor skulle övergå till fjärrundervisning. Birgitta hade då länge tänkt att covid-19-viruset inte skulle slå särskilt hårt i Sverige. Så när det plötsligt var ett faktum upplevde hon det i början som ganska overkligt.

– Vi var mitt inne i en period med hälsosamtal och uppföljning av vaccinationer. Jag stod först ganska handfallen: hur gör jag nu med detta, var min första tanke. Eleverna måste ju ha sina vaccinationer och erbjudas samtal!

Direktiven från kommunens samordnare för skolhälsovården var dock direkt mycket tydliga. Det har de varit genom hela perioden, betonar Birgitta. Hon upplever att det har gett henne och kollegorna trygghet, de har aldrig behövt tvivla eller ta obekväma beslut själva.

– Vi har kunnat träffa de elever som varit friska och kunnat ta sig till skolan på egen hand och därmed exempelvis kunnat vaccinera dem som vanligt.

Mitt i en period av hälsosamtal

Birgitta och hennes kollegor tillhör alla ett team. Det innebär att de delat upp programmen mellan sig. Birgitta ingår i den enhet som ansvarar för totalt runt 600 elever på teknik- och hantverksprogrammen. I årskurs ett bjuder hon in samtliga till ett individuellt hälsosamtal. Då berörs alltifrån sociala relationer, hemsituation och skolresultat till fysisk samt psykisk hälsa.

När coronapandemin slog till hade Birgitta hunnit igenom ungefär tre fjärdedelar av årets 180 elever i årskurs ett, så en hel del var kvar. I snitt tar samtalen ungefär en timmes tid per elev.

– Jag tänkte länge på hur jag skulle göra. Att helt ställa in återstående samtal fanns aldrig på kartan, men jag funderade på att spara alla kvarvarande till nästa termin.

Efter att ha bollat frågan med chef och kollegor landade hon dock i att fortsätta erbjuda samtalen med de korrigeringar som rekommenderades av Folkhälsomyndigheten, som att aldrig ta i hand och hålla distans. Men parallellt började Birgitta också att erbjuda hälsosamtal via telefon för de som inte ville eller kunde ta sig till skolan. Dels för att det kanske nu var än viktigare för eleverna att få prata med någon, men också för att hon insåg att hon inte skulle kunna börja bunkra saker på hög. Då skulle väntande arbetsuppgifter tillslut växa sig enorma. För nästa termin kommer ju nya ettor.

– Den här generationen chattar mer än vad de pratar i telefon, men jag har haft många fantastiska samtal under våren. Jag är så imponerad av eleverna! Det har gått fantastiskt bra! säger Birgitta.

Efterlängtad återgång

I slutet av maj kom beskedet från regeringen att gymnasie- och vuxenutbildning kunde återgå till det normala till hösten igen. Birgitta berättar hur hela kollegiet drog en lättnadens suck när beskedet kom.

– Det är viktigt att ha något att förhålla sig till tidsmässigt. Sedan kan vi ju aldrig veta vad som händer, om det kommer en andra våg. Men vi får försöka leva i nuet och kunde se framemot att äntligen få ses i samband med skolstart i augusti igen. Vad detta sedan får för följder vad gäller psykisk ohälsa och skolresultat vet vi dock inte än. Det kommer att visa sig under de kommande åren.

Även studentfirandet har sett annorlunda ut våren 2020. Den sedvanliga upptrappningen inför studenten i juni har fått ske på andra sätt och utspringet med en skolgård full av släkt och vänner som trängs med studentskyltar, blommor och ballonger har varit omöjligt med tanke på Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

– Jag är så glad för elevernas skull att det tillslut togs beslut om att det åtminstone blev något av årets studentfirande, även om det såg annorlunda ut. De går ju här i tre år och det hör till att få springa nedför skolans trappor. Det fick även denna avgångs-kull göra, det är ett viktigt avslut, säger Birgitta.

Intervjuerna med Lunds kommuns medarbetare genomfördes under juni 2020. Artiklarna är inte avsedda att läsas som en utvärdering av hur arbetet påverkats av pandemin utan skildrar enskilda medarbetares upplevelser av pandemins första månader.

Fler berättelser från våra medarbetare