Pandemin har gett rektorer stort merjobb men också lett till skolutveckling

Under pandemin har rektor Paulina Nyhlén ofta tvingats försvara regeringens beslut om att hålla grundskolan fortsatt öppen gentemot ibland upprörda föräldrar. Hon har även fått vara benhård med att friska elever har skolplikt. Men krisen har också gett inte minst den digitala utvecklingen en skjuts framåt.

Paulina Nyhlén

Namn: Paulina Nyhlén
Ålder: 42 år
Yrke: Rektor på Delfinskolan (åk f-3)
Antal år i yrket: 5 år
Det tar jag med mig från den här tiden: "Vikten av att snabbt kunna ställa om ta nya beslut utifrån information som förändrar arbetsvillkoren drastiskt."

 

En rektors uppdrag är förvisso aldrig helt värdeneutralt. Paulina Nyhlén och hennes kollegor ska till exempel alltid stå upp för skolans värdegrund om alla människors lika värde, det är fastslaget i nationella styrdokument. Men pandemin ställde uppdraget än mer på sin spets: nu behövde Paulina även bli budbäraren som fick försvara regeringens strategi när det gällde smittspridning. Sverige var ett av få länder som valde att fortsätta att hålla grund- och förskolor öppna som vanligt.

– Det har ifrågasatts. Många av våra elever har inte svenska som modersmål. Det försvårar för vårdnadshavare att ta åt sig information som publiceras på svenska, både av oss i skolan samt i samhället. Vi har även vårdnadshavare som inte har gått i skolan i sitt ursprungsland innan de kom till Sverige så de är analfabeter.

Särskilt utsatt skola

Delfinskolan på Norra Fäladen är inhyst i nybyggda och luftiga, ljusa lokaler. På skolgården är fritidsbarn i dag fullt sysselsatta med att spela basket, hoppa hage eller leka i mindre grupper tillsammans med personal. Men Delfinskolan är också den enda av Lunds kommuns skolor som Skolverket har bedömt uppfylla de kriterier som krävs för att räknas som särskilt socioekonomiskt utsatt.

– Det innebär att vi får en högre elevpeng än andra skolor i Lund för att uppnå målet om en likvärdig kunskapsskola. På så vi kan vi exempelvis ha lite mindre klasser, säger Paulina.

Men mindre klasser eller ej. Just när det kommer till en pandemi har det inte spelat någon roll. Paulina berättar om de första intensiva veckorna när krisen slog till. Hur hon direkt fick tydliga direktiv från barn- och skolförvaltningen och den egna ledningen samt att hon i sin tur kallade personal till möte varje gång det fanns något nytt att förhålla sig till.

– Vi rektorer fick ett nytt mejl från förvaltningen i slutet av dagen varje dag. Det var jättebra.

Trycket från föräldrar ökade mycket, en hel del var upprörda över Sveriges linje. I många fall var det Paulina som fick medla och försvara den.

– Men jag tycker beslutet har varit jättebra. Hade grundskolan stängt skulle hela samhället ha behövt stängas ner. Dessutom behöver många av våra elever skolan extra mycket då en del har svårt att klara studierna på egen hand. Vårdnadshavare kan på grund av språket inte hjälpa till i lika stor utsträckning. Barn verkar heller inte vara de som främst står för smittspridning.

Paulina Nyhlén

Har fått betona skolplikten

En del familjer valde ändå att hålla sina barn hemma. Just frånvaro är något som Paulina och hennes medarbetare har lagt mycket tid på.

– Vi har fått ha väldigt mycket kontakt med vårdnadshavare för att få dem att förstå att barnen har skolplikt även nu. Har samarbetet inte fungerat har vi i några fåtal fall fått göra en orosanmälan.

Varje vecka har skolledningen dessutom gjort en uppdaterad risk- och konsekvensanalys och man har hela tiden försökt ligga steget före. Länge var det osäkert huruvida även grundskolan skulle övergå till fjärrundervisning och barn- och skolförvaltningen byggde därför upp en sajt inför detta scenario.

– Lärarna har också övat på verktygen praktiskt med eleverna inne i klassrummet. Sedan finns det de som inte har tillgång till dator och nät hemma, för de eleverna hade vi behövt ordna det för på annat vis. Det var vi också tvungna att organisera för.

Mer undervisning utomhus

Fler undervisningsaktiviteter förlades redan under vårvintern utomhus, berättar Paulina. Idrottslektionerna flyttade ut några veckor tidigare än planerat och även lektioner inom en hel del andra skolämnen har under vissa moment flyttat ut.

– Det kan göra att man tänker på nya sätt, vilket är bra.

Ett viktigt argument att ha i mötet med oroliga vårdnadshavare är det faktum att skolan varit mycket noga med att alla ska stanna hemma vid minsta symtom, såväl personal som elever.

– Vi har också haft en organisation kring hur vi ska hantera det när någon elev exempelvis blivit förkyld under en pågående skoldag. Då har en i personalen gått ut med den enskilda eleven på skolgården och väntat på vårdnadshavarna. På så sätt har eventuell smittspridningsrisk minimerats.

Något positivt som dessa månader har fört med sig tycker Paulina är upptäckten av de digitala verktygen i vardagen. Hon har sparat en hel del tid på att kunna vara med på möten från sin arbetsplats.

– Det tar ändå ett bra tag för mig att ta mig in till centrum. Tänk då vad mycket arbetstid till förflyttning som går åt för mina kollegor i exempelvis Veberöd. Nu har vi istället kunnat stanna på våra respektive skolor och haft rektorsmöten genom videolänk.

Paulina Nyhlén

Digital utveckling på flera plan

Även en sedan tidigare inplanerad fortbildning i ett datorsystem gick att ha på detta vis, konstaterar Paulina. Hon kunde sitta vid sitt skrivbord och vara relativt tillgänglig på arbetsplatsen för medarbetare och elever vid de tre tretimmars-pass då utbildningen pågick.

– Det kan man lära sig av framöver, tänker jag. Man måste inte alltid samlas i storlokal, bryta för fika och allt annat som tar tid, säger hon.

Även i skolans egen undervisning har pandemin fungerat som en injektion inom särskilt den digitala utvecklingen, menar Paulina. Sedan 2017 finns en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, regeringen har därmed beslutat att varje skola måste ägna sig åt detta. Men ofta tar den utvecklingen tid.

– Nu har vi på några få månader kommit fram minst ett år i det arbetet eftersom vi har varit så illa tvungna. Å andra sidan har vi tyvärr fått lägga all annan skolutveckling åt sida för att mäkta med, säger Paulina.

Annorlunda skolavslutning

Man har också varit tvungen att tänka utanför ramarna. Skolavslutningen inför sommarlovet blev exempelvis inte vad den brukar. Varje klass fick sitta avskild från varandra utomhus på skolgården, men gå upp och uppträda med varsin inövad sång på scenen på skolgården.

– Det var viktigt för barnen och blev bra. Vi är en nybyggd skola så vi har inte hunnit skapa traditioner som är huggna i sten. Men en del föräldrar hade svårt med att de inte fick vara med på avslutningen. De fick i så fall stå utanför skolans område och titta.

Intervjuerna med Lunds kommuns medarbetare genomfördes under juni 2020. Artiklarna är inte avsedda att läsas som en utvärdering av hur arbetet påverkats av pandemin utan skildrar enskilda medarbetares upplevelser av pandemins första månader.

Fler berättelser från våra medarbetare