Läraren Tina och hennes kollegor i kommunens IKT-nätverk blev ett viktigt nav för fjärrundervisningen

Tina Frennesson, lärare på Gymnasieskolan Vipan, är en av dem som har särskilt ansvar för digital utveckling för skolverksamheter inom utbildningsförvaltningen. När gymnasierna övergick till fjärrundervisning våren 2020 blev det skarpt läge för henne och övriga kollegor i det kommungemensamma nätverket.

Tina Frennesson

Namn: Tina Frennesson
Ålder: 53 år
Yrke: Ämneslärare i svenska och religion samt IKT-pedagog på Gymnasieskolan Vipan.
Antal år i yrket: 20 år
Det tar jag med mig från den här tiden: "Att mycket går att lösa bara man hjälps åt. Vi jobbade hårt dels för att få den kommungemensamma sajten på plats, dels för att se till att eleverna inte skulle tappa för mycket i sin kunskapsutveckling. Jag är imponerad över alla mina kollegor!"

Intresserad av allt som har med skolutveckling och nya möjligheter att göra

Tina Frennesson och hennes lärarkollegor på Gymnasieskolan Vipan anade en bit in i covid-19-utbrottet att fjärrundervisning skulle kunna komma att bli aktuellt. Så varje dag, innan skolan var slut för dagen, uppmanade de sina elever att ta hem sina skoldatorer. Utifall att. Sedan, när beskedet väl kom från regeringen, blev det ändå som ett slags chock för såväl personal som elever.

– Allt ställs ju liksom på ända, säger Tina som sitter vid ett bord under ett träd i parken som finns runt Gymnasieskolan Vipans byggnader.

Redan innan pandemin hade Tina en delad tjänst. Halvtid arbetar hon som undervisande lärare i svenska och religion, och på halvtid är hon Gymnasieskolan Vipans så kallade IKT-pedagog. IKT är förkortning av orden information, kommunikation och teknologi. I uppdraget ingår att inspirera och handleda kollegor samt att utveckla användningen av digitala verktyg i undervisningen.

– Jag hamnade väl i det för att jag är intresserad av allt som har med skolutveckling och nya möjligheter att göra. Inte för att jag är särskilt teknisk, säger Tina.

Skarpt läge för digitala verktyg

På varje skolenhet inom kommunens gymnasie- och vuxenutbildning finns minst en IKT-ansvarig, ofta två eller fler. De ingår alla i ett nätverk som vanligtvis ses en gång i månaden, berättar Tina.

– Nu blev det verkligen skarpt läge för oss och vi fick ha möte två till tre gånger i veckan.

Rent tekniskt fanns redan systemen för att bedriva fjärrundervisning, men få av lärarna runt om i kommunen hade vana av att arbeta på detta sätt.

– Vi landade snart i att alla skulle strukturera lektionerna utifrån samma ramar för att underlätta för både elever och lärare.

Det innebar att schema skulle följas även om eleverna satt hemma och att undervisande lärare alltid skulle inleda lektionen i Google meet och då även registrera närvaro. Det behövdes en tydlig start och ett tydligt avslut. Ändå innebar det stora utmaningar, konstaterar Tina. För det går inte att göra precis som man gör i klassrummet när undervisningen sker på distans och digitalt.

– Många kollegor, inklusive jag själv, blev snart varse om att vi var tvungna att ifrågasätta oss själva. Vad är det egentligen vi gör på lektionerna?

Framför en skärm är det nämligen lätt att tappa elevernas intresse. Läraren måste tänka igenom såväl innehåll, att fokus och intresse hålls vid liv genom hela lektionen, samt på att variera sig.

– Vi tipsade om att lägga in pauser, som att man gör något tillsammans trots att man inte är på samma plats. Som att resa sig upp och ha lite paus-gympa, exempelvis.

Tina Frennesson

Utmaningar på praktiska program

På Gymnasieskolan Vipan finns dessutom många praktiska program och för yrkeslärare har den här tiden inneburit ännu större utmaningar, konstaterar Tina. De behöver både material, verktyg och särskilda lokaler för att kunna bedriva undervisning i sina ämnen.

– Du kan ju tänka dig själv. En lärare som undervisar på el-programmet kan ju inte låta eleverna installera elnät i hemmet. Det är ju rent livsfarligt. På något sätt har de ändå löst det. De har till viss del fått stuva om och haft mer teori under den här tiden och så har kreativiteten varit stor.

Tina har under hela perioden upplevt en stark sammanhållning och ett stort kollegialt stöd, både på arbetsplatsen men även i olika grupper på nätet. Lärare från hela landet har generöst delat med sig av alltifrån hela lektionsplaneringar till småtips, säger hon.

– Man har kunnat slänga ut en fråga och snabbt fått massor av svar. Vi har hjälpt varandra, för elevernas bästa.

Med strykbräda som skrivbord

Rent fysiskt har hon själv alternerat mellan att arbeta på Gymnasieskolan Vipan, varit på möten på utbildningsförvaltningen men i mångt och mycket även suttit hemma och jobbat. Eller suttit och suttit. Hon har försökt stå också, med datorn på strykbrädan. Ergonomin kommer lätt i kläm för såväl personal som elever när arbetet förläggs i en miljö som inte är anpassad för många timmar framför skärm.

– Jag har försökt variera arbetsställningen så gott jag har kunnat.

Hur har det gått för eleverna då, rent resultatmässigt? Det går inte att undgå att känna av Tinas stora engagemang för dem och hennes vilja att ge dem bästa möjliga förutsättningar att utvecklas och lära.

– För vissa har den här tiden varit jättesvår. I samarbete med vår specialpedagog har vi försökt hitta alternativ och anpassningar när fjärrundervisningen inte fungerat.

Ett visst antal elever har därför hela tiden fått komma till skolan och suttit utspridda i olika klassrum.

– Men vissa har vi tappat, det är bara att inse. Det är väldigt sorgligt, för de kanske hade hängt kvar om allt hade varit som vanligt.

Det finns också de som faktiskt tyckt att det fungerat bättre att sitta hemma och studera. Det visar både enskilda betyg och de utvärderingsenkäter som skolan skickat ut till eleverna.

– De har sluppit hela det sociala spelet och upplever att de har kunnat koncentrera sig bättre. Så konsekvenserna har varit åt båda håll, när vi tittar på skolresultaten.

Helhetstänk viktigt från start

Så här i backspegeln efter vårens fjärrundervisning, tänker Tina att det inför framtiden behövs ett större helhetstänk. Även om lärarna har försökt variera sina lektioner så har det för eleverna kunnat bli enformigt.

– Det hade varit intressant att följa en klass en tid och se skoldagen med fjärrundervisning ur deras perspektiv.

Tina själv upplever att hon har fått jobba mer än vanligt under våren 2020. Så är det nog för de flesta lärare, konstaterar hon. Hon hade tur i oturen med att de elever som hon undervisar i religion och svenska råkade var ute på så kallad APL, arbetsplatsförlagt lärande, just när gymnasieskolorna stängde. På så vis var hon frånkopplad att undervisa dem i några veckor.

– Det var tur eftersom IKT-uppdraget krävde så oerhört mycket. Men visst har jag haft svårt att släppa jobbet i perioder. Jag har oroat mig mycket för eleverna och periodvis sovit väldigt dåligt.

Fakta, skillnad på fjärr- och distansundervisning

Fjärrundervisning sker på olika platser, men vid samma tidpunkt. Det kan exempelvis vara så att läraren befinner sig på ett ställe medan eleverna är i klassrummet med en handledare. Distansundervisning innebär både olika platser och tider.

Fler berättelser från våra medarbetare