Samhällsskydd och beredskap

För att uppnå ett säkrare samhälle måste samhällets aktörer arbeta gemensamt och mot samma mål, i detta fall att minska sårbarheten och öka förmågan att hantera kriser när de inträffar. Det är det samhällsskydd och krisberedskap handlar om.

Aktuell information om coronaviruset är samlad här

Oavsett vad som händer - det kan handla om ett strömavbrott, en brand eller en större olycka - så har kommunen ett ansvar att upprätthålla viss kritisk verksamhet. Den kritiska verksamheten brukar i kallas samhällsviktig verksamhet och handlar om tjänster eller infrastruktur som är nödvändiga för att samhället ska fungera. För att upprätthålla samhällsviktig verksamhet krävs alltså att kommunen har en grundläggande krisberedskapsförmåga. Kravet om kommunens krisberedskap finns till och med reglerat i lag.

Att kommunen har en grundläggande krisberedskapsförmåga innebär inte att kommunen kan hjälpa alla invånare individuellt vid kris. Du måste alltså själv kunna hantera till exempel strömavbrott och vattenavbrott under en tid, så att kommunen kan rikta sitt arbete mot dem som behöver den allra mest!

Mer om hemberedskap och civilt försvar

Vid händelse av kris

Om det skulle ske en kris som berör stora delar av Lunds kommun finns åtgärder att ta till för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet och för att sprida information till kommunens invånare.

Information om vad du som invånare ska tänka på kommer främst att publiceras här på vår hemsida, samt på våra sociala medier-konton. Beroende på händelse kan också ett VMA, viktigt meddelande till allmänheten, komma att skickas ut.

Viktigt meddelande till allmänheten, VMA

Information kan också komma att spridas via Sveriges Radio P4, eller fysiskt via informationspunkter (vilka platser det är varierar från händelse till händelse, men generellt används naturliga informationspunkter som till exempel bibliotek). I vissa fall kan information också skickas med post.

Trygghetspunkter för hjälp, stöd och vatten

Kommunen har vid kris möjlighet att öppna så kallade trygghetspunkter, där du som medborgare kan få hjälp, stöd och värme/vatten. Det finns minst en trygghetspunkt i varje större tätort:

  • Maria Magdalena kyrka, Flygelvägen 1, Lund
  • Petersgården, Trollebergsvägen 43, Lund
  • Eginogården, Lundavägen 5, Dalby
  • Kyrkstugan, Kyrkovägen 11, Genarp
  • Församlingshemmet Södra Sandby, Flyingevägen 12, Södra Sandby
  • Kyrkbacken, Kyrkogatan 2, Veberöd

Trygghetspunkterna öppnas bara vid behov när det skett en större händelse.

Kom ihåg att du som privatperson har en skyldighet att ta hand om dig själv utifrån förmåga, vid händelse av kris. På sidan om hemberedskap kan du läsa mer om hur du kan förbereda dig för olika typer av händelser, vad du ska tänka på rent allmänt och hur du ska göra om du vill engagera dig i kommunens beredskap.

Mer om hemberedskap och civilt försvar

Läs mer om krisberedskap

krisinformation.se

Krisberedskap och civilt försvar, MSB

Din säkerhet

Räddningstjänsten Syd

Frivilliga resursgruppen

Frågor om krisberedskap

Har du frågor om kommunens krisberedskap kan du kontakta krisberedskap@lund.se.

Kommunens krisorganisation

För att säkra kommunens krisberedskap, finns det vissa övergripande styrdokument som kommunen måste ta fram inför varje mandatperiod. Det är sedan dessa dokument som ligger till grund för kommunens systematiska krisberedskapsarbete under resten av mandatperioden.

De flesta av kommunens krisberedskapsdokument är sekretessbelagda (oftast med hänvisning till OSL 18:13 eller OSL 15:2), men vissa dokument har du rätt att ta del av:

Risk- och sårbarhetsanalys för Lunds kommun för mandatperioden 2019-2022 (öppen del)

Styrdokument för kommunens krisberedskap – program för trygghet och säkerhet

Säkerhetsskyddsanalys för Lunds kommun 2020 (öppen del)

Pandemiplan - övergripande för Lunds kommun

Krisledningsplan

Kommunen har också en krisledningsplan med tillhörande kriskommunikationsplan som beskriver hur kommunens centrala krisledningsorganisation ska aktiveras och organiseras vid kris. Planen i sin helhet är sekretessbelagd, men i tabell kan du se de händelsenivåer som kommunen använder sig av vid aktivering:

Händelsenivå

Händelsetyp

Ansvar

  Höjd beredskap (krig eller krigsfara) Särskild lagstiftning, ansvar beror på hur den höjda beredskapen utfärdats. Regeringen beslutar (kommunstyrelsen fortfarande ytterst ansvarig nämnd). 
Nivå 3 Extraordinär händelse Krigsledningsnämnd, central krisledning. Aktiveras av krisledningsnämndens ordförande (central krisledning är oftast redan aktiverad).
Nivå 2 Allvarlig händelse Central krisledning (kommunstyrelsen), berörd förvaltning (nämnden). Aktiveras av kommundirektör eller tjänsteman i beredskap. 
Nivå 1  Störning Berörd förvaltning eller bolag (nämnden). Aktiveras av förvaltningsdirektör. 

Det är alltså själva händelsen som styr vilken nivå av krisledningsorganisationen som aktiveras, och tabellen kan ses som en trappa som utökas beroende på hur allvarlig krisen är.

  • Nivå höjd beredskap, är lite speciell då den enbart används ifall Regeringen utlyser krig eller krigsfara. Kommunens organisation kommer alltså se olika ut beroende på hur Regeringens krigsförklaring är utformad, men generellt försöker kommunen använda samma organisation vid höjd beredskap som vid händelse i fredstid.
  • Nivå 3, extraordinär händelse, är mycket ovanlig men innebär att det aktiveras en särskild krisledningsnämnd som tillfälligt kan ta över ansvar från de andra nämnderna, ifall krisen kräver detta för att kunna hanteras.
  • Nivå 2, allvarlig händelse, berör hela kommunen men kan hanteras inom ramen för tjänstemannaorganisationen med förstärkning av en central krisledning.
  • Nivå 1, störning, berör bara en förvaltning.

Totalförsvar och krisberedskap, vem gör vad?

”Totalförsvar är all verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig”. Så står det i Försvarspolitisk inriktning för Sverige, som började gälla år 2016 och som (just nu) sträcker sig till år 2030. Totalförsvar består av militärt och civilt försvar. Den militära delen ansvarar Försvarsmakten för, och den civila delen ansvarar bland annat kommuner, regioner, nationella myndigheter, frivilligorganisationer och näringslivet för. Det civila försvaret är alltså mycket bredare än det militära, och har flera omfattande mål som till exempel att värna civilbefolkningen, säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna, bidra till det militära försvarets förmåga och bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid.

Skulle Sverige hamna i krig eller krigsfara är det Regeringen som beslutar om så kallad höjd beredskap, och det är då totalförsvarets verksamhet aktiveras. Det som skiljer totalförsvaret från ”vanlig” krisberedskap är att höjd beredskap aktiverar flera så kallade fullmaktslagar som ger myndigheterna bemyndigande att ta till extraordinära åtgärder, till exempel ransoneringslagen (den myndighet regeringen utser kan ransonera livsmedel till invånarna), förfogandelagen (den myndighet regeringen utser kan fritt förfoga över materiell som behövs för att upprätthålla totalförsvarets verksamhet) samt arbetsrättsliga beredskapslagen (aktörer i totalförsvaret har rätt att begära in personal och schemalägga personal under längre/udda tider).

Du kan läsa mer om totalförsvarsupprustningen på MSB:s webbplats

Lunds kommuns arbete med civilt försvar

Direktadress till denna sidan: https://lund.se/kris