Fokusområde: Ekologisk hållbarhet

Lunds kommuns program för ekologiskt hållbar utveckling 2014–2020 (LundaEko II) är det övergripande programmet för att nå målet inom fokusområdet ekologisk hållbarhet. LundaEko innehåller åtta prioriterade områden. Nedan redovisas det prioriterade området ”Minsta möjliga klimatpåverkan”. För redovisning av övriga prioriterade områden, se avsnittet "Miljö". En länk till det avsnittet hittar du längst ner på sidan.

Våra mål

Kommunen ska minska utsläppen med 80 % till 2030

Indikatorn för KF-målet ”Lunds miljö- och klimatpåverkan ska väsentligt minska” är att minska utsläppen av växthusgaser (ton CO2ekv/år). Målet i LundaEko är att utsläppen ska minska med 50 procent till år 2020 och vara nära noll år 2050. Lunds kommun är en av undertecknarna till ”Borgmästaravtalet”, som är ett avtal för kommuner som vill gå längre i sitt klimatarbete och lyfter fram det klimatarbete som görs på lokal nivå. Genom Borgmästaravtalet har vi åtagit oss att minska utsläppen med 80 procent till år 2030.

Utsläppen i Lunds kommun minskar stadigt

Utsläppen i Lunds kommun minskar stadigt. Enligt den senast tillgängliga statistiken från SMED (Svenska MiljöEmissionsData) hade utsläppen 2016 minskat 45 procent jämfört med 1990. Kraftringens arbete för fossilbränslefri fjärrvärmeproduktion är starkt bidragande till minskningen, men också enskilda fastighetsägares utfasning av småskalig oljeeldning.

Kraftringen bygger just nu världens största lågtempererade fjärrvärmesystem på Brunnshög, där de lågtempererade restvärmen från bland annat MAX IV-laboratoriet ska återanvändas och låta stora delar av Brunnshög få sitt värmebehov tillgodosett av återvunnen restvärme. Restvärmen kommer även att kunna användas till att värma busshållplatser och halkbekämpa med markvärme istället för med sand eller grus. Genom att ta tillvara på restvärme som annars skulle gå förlorad så sparar vi på andra resurser och bidrar till att minska klimatpåverkan.

Ny Energiplan arbetas fram

Två stora utmaningar för att nå klimatmålen i LundaEko II är kommunens bristande rådighet över utsläppen från transportsektorn och jordbrukssektorn. Hittills har utsläppen från transportsektorn minskat endast sex procent, och ytterligare åtgärder kommer att behövas för att nå delmålet. Även jordbrukssektorn är en stor utmaning där det krävs ytterligare åtgärder. Under 2018 har ett förslag till ny Energiplan arbetats fram. Förslaget förväntas antas under 2019 och innehåller åtgärder som kommer att ha stor betydelse för kommunens förmåga att nå målet att minska utsläppen av växthusgaser med 80 procent till 2030.

Kommunen har fått ett klimatpolitiskt råd

Under 2018 bildades Lunds kommuns klimatpolitiska råd. Rådet består av ledamöter från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Rådet kommer att stötta kommunens arbete för att nå klimatmålen, bland annat genom att publicera en årlig rapport med en bedömning av hur kommunens arbete fortlöper. Första rapporten kommer i mars 2019.

Arbete med nytt delmål

Ett nytt delmål i LundaEko II, för att minska konsumtionens miljö- och klimatpåverkan, antogs i samband med aktualiseringen av LundaEkoII i slutet av 2017. Under 2018 har arbetet med delmålet inletts och fokus har varit att hitta metoder för att följa upp och mäta klimatpåverkan från den kommunala konsumtionen. I nuläget finns bra data för enskilda produktgrupper, till exempel livsmedel, men för de flesta områden saknas detaljerad kunskap om både vilka varor och tjänster kommunen köper, samt vilken klimatpåverkan de har.

Samarbete för att nå fossilbränslefrihet

Lunds kommun och nio andra skånska kommuner har under flera år samarbetat för att nå fossilbränslefrihet. I projektet har kommunerna följt upp sin fossilbränsleanvändning med en gemensam metod och arbetat för att fasa ut fossila bränslen från fordonsflottan och tjänsteresor samt från el och uppvärmning. Den senaste gemensamma rapporten beskriver läget 2017, då Lund låg bra till jämfört med övriga kommuner med 100 procent förnybar el, 97 procent förnybar värme, 54 procent förnybara tjänsteresor och 78 procent förnybara drivmedel. Eftersom energianvändningen i kommunens byggnader är mycket större än i fordonsflottan var den sammanvägda fossilfriheten 97 procent. Slutkonferens för projektet hölls under 2018. Det är främst resor med egen bil i tjänsten och flygresor som är svåra att få helt fossilbränslefria.

Produktionen av förnybar energi går långsamt

Den lokala produktionen av förnybar el i Lund har ökat med ungefär 300 GWh sedan 2013, medan produktionen av förnybara drivmedel endast har ökat marginellt. Utvecklingen av sol-energi har en positiv trend, och kommunen och dess bolag har själva investerat i nya solceller. Via kommunens energirådgivning, solkartan (kartläggning av solenergipotentialen) och samverkan med andra aktörer bidrar kommunen till att fler solceller sätts upp. Trots detta går det för långsamt. Statistiken visar att den förnybara fjärrvärmeproduktionen i kommunen inte har ökat som förväntat.

Under 2018 har arbete genomförts för att koppla på Veberöds avloppsvatten till Källby reningsverk, vilket kan komma att möjliggöra en ökning av biogasproduktionen till 2020. Generellt är dock biogasområdet svårarbetat och långa tillståndsprocesser gör att en ny anläggning är svår att få till stånd innan 2020, även om en intresserad aktör skulle identifieras under 2019.

Faktaansvarig: Kommunkontoret

Kontakt

Kommunkontoret

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Bruksgatan 22, Lund
Telefon Medborgarcenter: 046-359 50 00
E-post:kommunkontoret@lund.se