Länk till startsidan

Karl XII-huset - hus C

I nära 450 år har detta hus, Karl XII-huset, varit en av Lunds mest framträdande byggnader. Därav kom också att kung Karl XII valde just detta hus som sitt residens mellan 1716 och 1718. För Katedralskolans del blev detta den första skolbyggnaden på denna tomt, och skolan flyttade hit 1837. På ovanvåningen finns numera en större sal med fast scen, "Musiksalen" och på bottenvåningen arbetsplatser för lärare och skolsköterskor.

Katedralskolans mest kända hus torde vara Karl XII-huset från 1500-talet vid sidan av den karaktäristiska huvudbyggnaden, Källorna är inte helt entydiga, men mycket pekar på att Corfitz Viffert var byggherre och att huset uppfördes på 1580-talet. En undersökning från 1920-talet indikerar att vissa av husmurarna rentav är medeltida. Karl XII-huset är en av Lunds äldsta profana byggnader vid sidan av Stäket, Krognoshuset och Kungshuset. Dagens namn, Karl XII-huset, kommer av att den svenske kungen hade sitt residens här från 1716 till 1718. Under Karl XII:s tid renoverades huset och en trädgård anlades. Han lät även gräva en ny brunn. De två dörröppningarna mot gårdssidan upptogs under hans tid.

Katedralskolans flytt till den ”Viffertska gården” 1837 hade föranletts av många och långa diskussioner. Den gamla domskolan i anslutning till domkyrkan hade länge varit för liten och lokaler hade hyrts ute på stan. Elever hade behövt avvisas och rektor var rädd för att omgivningen skulle tolka att de dåliga lokalerna tydde på en lika dålig undervisning. Efter flera år av tvister – inte minst om vem som skulle betala för ett lokalförvärv – uppdrog Kungl. Maj:t 1836 till domkapitlet att förvärva aktuell tomt som då ägdes av en general Clairfelt. I anslutning till att Katedralskolan flyttade in i de nyinköpta lokalerna, besökte kung Karl XIV Johan Lund. I samband med det erhöll skolan äran att få kallas den Carolinska Katedralskolan. Invigningen av skolhuset kom att hållas den 18 november 1837 under ledning av skolans eforus, biskop Faxe.

Karl XII-huset före restaureringen 1927.

Karl XII-huset är drygt 38 meter långt och åtta och en halv meter brett och uppfört av tegel i kryssförband i nederländsk renässansstil. Yttermurarna är upp till 90 cm tjocka. Stora naturstensblock ingår i gårdssidans murverk. Fasaden pryds av horisontella kritstensband, fyra mot gatan fyra, två mot gårdssidan två. Det tidigare tegeltaket kom under mitten av 1800-talet att ersättas med nuvarande sadeltak klätt med engelsk skiffer. I samband med det uppmurades också nya gavelspetsar och större, högre sittande, fönsteröppningar togs upp. Den nuvarande sexrutiga fönstermodellen härstammar också de från 1856-års ombyggnad. Fasaden var putsad under större delen av 1800-talet fram till 1927 då huset restaurerades.

Det var ett bostadshus som Katedralskolan flyttade in i 1837 vilket gjorde att en omedelbar ombyggnation, den första av många, kom att krävas. På ovanvåningen inreddes en samlingssal och ett par klassrum och på bottenvåningen fick rektor sin bostad mot söder och i resten av huset skapades ytterligare fyra klassrum. Till tomten hörde en trädgård, med mer än 300 fruktträd, valnötsträd och fiskdammar, vilken var avskild från själva skolgården och låg mot Grönegatan och Drottensgatan.

 

Redan efter några år krävs det att ett av klassrummen på övre våningen delades då antalet elever växte. Dessa klassrum slogs dock samman med samlingssalen, nu kallad bönsalen, 1856. Denna hade varit i dåligt skick och kom genom ombyggnaden både att förlängas och får ny takhöjd med en bruten takgestaltning. De salar som försvann ersattes med nybyggda i Svanegatshuset.

Redan 1861 var det dags nästa gång. Den unge arkitekten Helgo Zettervall ritade ett av sina första hus i Lund, portbyggnaden mot Stora Södergatan. Denna byggnad har två tinnade torn och en rektangulär överbyggnad vilken ursprungligen hade små spiror på taket. Från början monterades också skolklockan i denna byggnad varvid en ny uppgift kom att läggas på olika elever, att ringa in och ut skoldagen. Zettervall förlängde också bönsalen och ritade en ny uppgång med stentrappa till denna som lades i en halvcirkelformad anslutning till det södra tornet. Den genombrutna gallergrinden i trä är den ursprungliga.

 

Trots de nyuppförda tre huskropparna mot Svanegatan fortsatte utrymmesbristen att vara svår. Rektor Sommelius, som flyttade från rektorsbostaden 1878, till en egenhyrd bostad, kom därför med förslaget att den tomma bostadsdelen skulle byggas om till undervisningslokaler. Efter behandling av domkapitlet och Kungl. Maj:t bifölls förslaget och vid höstterminsstarten 1879 hade bostadsdelen gjorts om till sex nya salar.

 

I samband med att den nya huvudbyggnaden stod klar 1896 så hade Katedralskolan (för första gången?) ett överskott på salar under några år, och bland andra hyrde Lunds tekniska skola klassrum. Då den nya byggnaden innehöll en stor aula förlorade bönsalen sin funktion som samlingssal, utan i stället blev rummet sångsal och skrivsal. Här inkvarterades också landstormen under första världskriget. Så småningom byggdes det en fast scen, och den gamla bönsalen blev musiksal och teatersalong. Bottenvåningen inrymmer idag skolsköterskemottagning och institutionen för matematik, men har under en period också varit bibliotek.

I sångsalen kom en intressant premiär att äga rum på våren 1945. Då sattes nämligen Strindbergs teaterstycke Samum upp av det, som några dagar efter premiären, skulle bli teaterföreningen Scenia. Lars-Erik Liedholm beskriver i Jubileumstidningen Katedralskolan 1085–1985 hur scenen vid detta tillfälle utgjordes av brädor över träbockar och att rekvisita hämtade dels från Lomma strand (sand för att skapa illusionen av öken) och en dödsskalle som lånats från S:t Lars bårhus. Sångsalen i Karl XII-huset kom att bli Scenias teaterlokal under 40- och 50-talen, och här debuterade såväl Max von Sydow, Cilla Ingvar som Yvonne Lombard. Flera avancerade verk av Strindberg och Lagerkvist kom att sättas upp.

 

Dagens Katterevy är en direkt arvtagare till Scenia, och den första revyn producerades 1975, Kattestrofen, under ledning av filosofiläraren Tryggve Edmond. Då hade dock sångsalen blivit för trång och i stället kom Svaneskolans (nu riven) stora aula att nyttjas. Flera välkända komiker, dramatiker och skådespelare har fostrats i Katterevyn. Bland de mer namnkunniga finns Agneta Pleijel, Johan Wester och Björn Kjellman.

Den historiskt intresserade kan kanske tycka att spåren efter en av Sveriges mest omtalade kungar är ganska få med tanke på att han bodde i huset under två år. På andra våningen, i musiksalen, finns dock ett porträtt av Karl XII, i naturlig storlek vilket är en kopia av ett samtida verk. Porträttet följde med huset när Katedralskolan flyttade in och hänger på sin ursprungliga plats även om det under årens lopp bl.a. har hängt i rektorsbostaden.

 

Enligt legenden skulle Karl XII har låtit begrava en av sina hundar mitt på gården ungefär där den äldre boken stod. Vid de omfattande grävarbeten som utfördes i samband med att nya fjärrvärmerör lades ned hittades dock ingen hund begraven.

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?