Länk till startsidan

Huvudbyggnaden - hus A

Du står just nu framför Katedralskolans huvudbyggnad som invigdes 1896 Byggnaden är ritad av Alfred Hellerström. Här finns idag bl.a. rektorsexpedition, undervisningssalar, aula och en modern föreläsningssal "Gradängsalen".

1894 utlystes en öppen tävling om att rita ett nytt läroverkshus. Vinnare blev arkitekten Alfred Hellerström, som bl.a. även har ritat universitetsbibliotekets huvudbyggnad, Grand Hotell i Lund och Nicolaiskolan i Helsingborg. Under ledning av Lundabyggmästaren A P Månsson uppfördes skolhuset 1894–1896 och stod färdigt i november 1896. Den högtidliga invigningen förrättades av skolans eforus, biskop Flensburg, den 12 november. Det nya skolhuset rymde då 23 salar – utöver bönsalen (aulan), sångsalen och teckningssalen – samt arbetsrum för rektor och ett lärarrum. Det ståtliga huset är sig likt från 1896, bortsett från att vindsplanet delvis inreddes 1924 varvid fönster sattes in i taket.

Huvudbyggnaden vid förra sekelskiftet

Byggnaden är uppförd i Börringetegel med kalkstenssockel och vänder sin framsida mot Grönegatan (även om skolans adress är Stora Södergatan 22). Mot Grönegatan har byggnaden tre risaliter som avslutas med trappgavlar krönta med små spiror. Mot gårdssidan har skolhuset två flyglar, dekorerade med lisener, och en framskjutande absid vilken inrymmer skolans aula med läktarvåning. Taket är klätt med skiffer. Fönstren är spets- eller stickbågiga. Byggnadens tegelgotik anknyter till medeltidens kloster och skolans ursprung som domskola. Smidesstaketet mot Grönegatan uppförde 1898 och tillverkades på Carl Holmbergs mekaniska verkstad. Det har under 2022 fått en ny öppning med grindar som ursprungligen tillverkats för det gamla mejeriet i södra Lund.

Ett skolhus är självklart under ständig förändring eftersom skolverksamhet till sin karaktär är dynamisk. I samband med att läroverksstadgan reviderades 1905 kom det att krävas särskilda kemilokaler vilka iordningställdes i vindsplanet. Dock kom dessa att förstöras i en brand 1914 vilken även påverkade plan två och tre i den södra delen av huvudbyggnaden. I samband med renoveringen, som drog ut på tiden, kom fyra klassrum att inredas på vindsplanet varvid de nuvarande vindskuporna påbyggdes, och skoltaket fick ett nytt utseende mot väster. Detta blev klart 1924. Vid samma tillfälle byggdes burspråket åt söder på tredje våningen som bl.a. kom att tjäna som växthus för den intilliggande biologiska institutionen.


En annan förändring, som är påtaglig, är den av bottenvåningens södra korridor. När skolhuset invigdes fanns det endast ett rum för administration, rektors tjänsterum i södra flygelns spets. Kollegierummet var beläget i en annan byggnad. Över tid växte behovet av fler expeditionslokaler, och först avstyckades slutet av korridoren till ett rum för rektors skrivbiträde, och i dagsläget är alla de tre förutvarande klassrummen i korridoren utrymmen för skolledning och administration.


Ytterligare ett exempel på hur skolhuset anpassats efter olika tiders behov är ett av rummen i entréplanet, under aulan: Från början var det sångsal. Under årens lopp har det varit lärararbetsrum, rökrum, bibliotek, kopieringsrum, vilrum, vaktmästeri m.m. Under 60-talet påbyggdes också en balkong, för att utnyttja takhöjden och skapa mer plats varvid halva rummet fick två våningar och fönstren mer eller mindre doldes. 2019 byggdes rummet återigen om. Balkongen togs bort, likaså flera innerväggar och en modern hörsal, ”Gradängsalen”, med 108 platser inreddes. I samband med det konstmålades de smäckra gjutjärnspelarna, kapitälen målades ockragula och fönstrens skönhet framträdde pånytt.

Katedralskolans huvudbyggnad har flera fasta utsmyckningar. Redan i samband med uppförandet 1896 skänkte byggmästare Månsson den glasmosaik som är infattad över stora porten mot Grönegatan. I mosaiken kan man bl.a. se årtalen 1085, när skolan grundades, och 1837, när skolan flyttade till detta kvarter. I mosaiken finns även en hänvisning till Apostlagärningarna 3:5 vilken lyder ‘Men Petrus sade: ”Silver och guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesu Kristi namn: stig upp och gå!’”


1902 kontrakterades konstnären Jöns Mårtensson för att göra muralmålningar i entréhallen, mittemot stora porten. De är målade i nationalromantisk anda och föreställer i mittenpartiet ”Ett högnordiskt landskap” och i de två sidopartierna ”Bilder ur Nordens fornhistoria”. Till vänster syns en stenhuggare och till höger en bard med harpa. Detta anknyter till de bakomvarande salarnas ursprungliga användningsområde där den vänstra salen var teckningssal och den högra sångsal.


En tredje fast utsmyckning i huvudbyggnaden, men av betydligt senare datum, är det stora textilkonstverk som utformades av Tore Ekelin, skolans teckningslärare, i samband med 900-årsjubileet 1985, och som smyckar aulans bakre vägg. Konstverket innehåller olika nedslag i skolans historia från grundandet till nutid, och blandar vardaglig realism, såsom den fattige, kringströvande djäknen, med mer mytiska och symboliska inslag. Gun-Britt Nilsson stod för tillskärning och sömnad.


Avslutningsvis kan väl även skolans orgel anses tillhöra den fasta utsmyckningen. Orgeln är byggd 1949 av de välkända danska orgelbyggarna Poul-Gerhard Andersen och Wilhelm Hemmersam anställda vid Marcussen & Søn i Aabenraa. Ursprungligen hade orgeln beställts av orgelvirtuosen Finn Viderø som husorgel. Emellertid var han inte helt nöjd med den varför den niostämmiga orgeln, efter vissa ändringar, såldes till Katedralskolan och installerades i aulan 1954.

Glasmosaik ovanför porten mot Grönegatan.
Del av Jöns Mårtenssons muralmålning högnordiskt landskap
Textilt konstverk i aulan utfört i appikationsteknik

Uppdaterad:

Dela sidan:

Hjälpte informationen på denna sida dig?