Gymnasiearbetet på Hedda

Att musik påverkar oss vet vi alla, men musik påverkar inte bara våra känslor och sinnesstämningar. I två gymnasiearbeten på Hedda Anderssongymnasiet, undersöks hur musik spelar en central roll inte bara i att uttrycka och forma identitet, utan även hur musik kan dämpa stress och få oss att må bättre.

Musik och samhällsklass – om musiksmak och identitet

När det var dags att besluta sig för vad för gymnasiearbetet skulle handla om, valde Jakob Nylander som läser samhällsvetenskapsprogrammet, att kombinera sina två stora intressen - musik och sociologi. Resultatet blev en undersökning om sambandet mellan samhällsklass och musiksmak – ett ämne som visade sig både komplext och aktuellt.

– Jag spelar instrument själv och är väldigt musikintresserad. När vi läste om klassperspektiv i tvåan fastnade jag direkt. Det kändes naturligt att förena det med mitt intresse för musik, berättar Jakob.

I sitt arbete intervjuade han ungdomar från olika samhällsskikt för att få en inblick i deras musikvanor och vad de värderar i musik. Resultaten gick emot många av hans egna förväntningar.

– Jag trodde att personer från överklassen skulle lyssna mer på klassisk musik eller annan så kallad "finkultur", men det stämde inte alls. Många vill snarare distansera sig från det och kulturellt tillhöra arbetarklassen, säger han.

Han har också i sitt arbete lyft att musik ofta används som ett verktyg för att uttrycka frustration och samhällskritik – något som särskilt tilltalar personer från lägre samhällsskikt. De tenderar att föredra musik med starka texter och känslomässigt innehåll, medan personer från högre samhällsklasser, traditionellt ofta uppskattat musikens instrumentala aspekter, alltså melodier och refränger.

– Jag tror det handlar om att man vill ta avstånd från tidigare generationer och det konservativa. Många känner ett behov av att identifiera sig med något mer folkligt och äkta, säger Jakob.

Hur påverkar musikens tempo kroppen - sambandet mellan musik och stress

Musik har länge använts som ett verktyg för att påverka känslor och sinnesstämning – men hur påverkar olika musiktempo egentligen kroppen rent fysiskt? Det ville Leika Elbing och Huda Jomaa som går på naturvetenskapsprogrammet ta reda på i sitt projektarbete.

– Vi kopplade vårt arbete mycket till stress, säger Leika. Vi ville undersöka om musik kan bidra till att minska stress och om tempot i musiken påverkar kroppen olika.

Försöket gick ut på att försökspersoner fick lyssna på tre olika musikstycken: lugn klassisk musik med lågt tempo (BPM), snabbare musik och ingen musik alls. Under varje testtillfälle mättes deras puls och blodtryck.

– Vi valde instrumental musik, som pianostycken, för att slippa påverkan från sångtexter, förklarar de.

Totalt deltog tio personer – fem tjejer och fem killar – i studien. Resultatet visade att frånvaron av musik generellt gav den största effekten på avslappning. De konstaterar också att de nog borde ha valt större skillnader i de musikstycken de använde i sina jämförelser. De var antagligen för lika för att visa på lite tydligare skillnader.

– När deltagarna inte lyssnade på någon musik alls gick både puls och blodtryck ner mest. De upplevde sig också som lugnare, berättar Leika.

Men även tempot i musiken spelade roll. Den lugna musiken gav en större lugnande effekt på kroppen än den med högre tempo. Huda och Leikas gymnasiearbete visar att det finns en koppling mellan musikens tempo och kroppens stressnivå men också att tystnad istället för musik kan vara lugnande.

Melker Hansson, Philip Ekeberg och Ivan Aziz går Teknikprogrammet på Hedda och är mitt uppe i gymnasiearbetet. Alla tre betonar att samarbete, planering, delat ansvar och att komma fram till lösningar är några av de mest värdefulla insikter de fått under gymnasiearbetet.

‑ I vår grupp har vi gjort en jämförelse mellan kolfiber och glasfiber på innebandyklubbor. Jag spelar mycket själv och ser ett mönster att klubborna ofta går av. Vi har byggt ett stativ, kapat klubborna och ställer olika vikter på skaftet. Med hjälp av film i slowmotion kan vi se hur mycket skaftet böjs vid olika vikter. Resultatet visar att ju mer glasfiber det finns i en klubba, desto mer stryktåliga är de, berättar Melker.

I Philips grupp har eleverna byggt ett vertikalt vindkraftverk. De ritar och arbetar i CAD där de bygger olika blad, undersöker olika vinklar, antal och storlekar på bladen, samt hur man kan optimera vindkraften.

‑ De vertikala vindkraftverken fungerar bättre i mindre städer, de är tystare och tar inte så mycket plats. De har både fördelar och nackdelar, men det finns inte så mycket forskning på vertikala vindkraftverk än. Det har varit väldigt roligt att bygga modellen, men roligast var när den fungerade och vi fick mätvärden vi kunde använda i vår rapport, berättar Philip.
‑ Vi arbetar med olika materials förmåga att dämpa ljud. Genom att bygga en låda med en högtalare i kan vi mäta olika frekvenser. Detta testar vi med olika material. Vi har kommit fram till att olika material dämpar olika frekvenser, vissa dämpar lägre och andra högre frekvenser, säger Ivan.

Naturprogrammet

Hur hänger smak och lukt ihop? Hur fungerar egentligen en Air Up där man tillsätter smak till vanligt vatten genom doft? Det var några av de frågor som eleverna Bushra, Susanne och Amira undersökte i sitt gymnasiearbete.

‑ Air Up fungerar så att när du tar en klunk sugs små luftbubblor med apelsindofter från en podd upp genom sugröret och in i munnen. Där frigörs de och när du sväljer, leds doften upp till luktcentrum i hjärnan. Hjärnan tolkar doften som smak, fast du egentligen bara dricker helt vanligt vatten, berättar Susanne.

Eleverna rekonstruerade en Air Up med hjälp av petflaskor, sminksvampar och stark apelsinjuice.

‑ 16 elever på skolan fick testa tre olika flaskor med olika innehåll. Eleverna hade ögonbindel. De fick en flaska med vatten, en med vatten och socker och en flaska med apelsinblandningen. Flaskan med apelsin hade vi ingen podd till, säger Amira.
‑ Det har varit så roligt att genomföra undersökningen. Frågan vi ställde var vilken av flaskorna som innehöll den mest fruktiga lösningen, och alla svarade att den med bara vatten smakade mest fruktigt. Det var intressant. Det visar hur mycket lukten påverkar smaken, säger Bashra.