Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Planen gäller för läsåret 2024/2025 på Uarda förskola.

1 Bakgrund

1.1 Följande förskola omfattas av planen

Uarda förskola

1.2 Förskolans ansvar

Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan. De ska aldrig behöva utsättas för kränkningar, det vill säga sårande eller förnedrande behandling, varken från lärare och personal på skolan eller från andra barn.

Förskolan har ansvar att förhindra att barn behandlas illa och det regleras i skollagen och diskrimineringslagen. I dagligt tal brukar man kalla återkommande kränkningar för mobbning, men det är inte ett begrepp som används i lagstiftningen. Istället används begreppen kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.2.1 Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

På varje förskola ska det enligt skollagen finnas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling. Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska vara med i efterföljande års plan.

Enligt diskrimineringslagen ska förskolan arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Varje verksamhet ska ha riktlinjer som visar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Varje förskola ska också ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

De sju grunderna för diskriminering:

• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

För förskolorna i Lunds kommun väljer vi att ha en samlad plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det är viktigt att all personal och vårdnadshavare känner till planen.

1.2.2 Skyldighet att anmäla

En förskollärare eller annan personal på förskolan som får veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla det till huvudmannen. När det gäller kränkande behandling är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i de fall kränkande behandling konstaterats, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

1.2.3 Ansvar

Huvudmannen, i detta fall Lunds kommun, har det yttersta ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till respektive skolas rektor.

För verksamhet som avses i skollagens 25 kapitel (exempelvis öppen förskola och öppen fritidsverksamhet) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller plikten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier för den personal som huvudmannen utser.

1.2.4 Lagstiftning

Lagstiftning som styr ovan beskrivna skyldigheter att arbeta mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier finns i:

• Skollagen 6 kap, 6-10 §§
• Diskrimineringslagen 3 kap, 16,18-20§§

1.3 Rutin för arbete då barn kan ha/har utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som används när förskolan fått veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn eller av personal. I dessa fall ska personalen informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom förvaltningens olika verksamheter omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier:

Medarbetare

När en medarbetare får veta att ett barn eller elev har eller kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska medarbetaren genast informera rektorn om detta, senast nästa arbetsdag.

Rektor

Så snart informationen nått rektorn görs en anmälan till huvudmannen om händelsen. Rektorn, eller en annan person som rektorn utser, börjar sedan att tala med de som varit involverade. Rektorn beslutar också om eventuella åtgärder för att förhindra att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier fortsätter.

I de fall då kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har konstaterats, följer rektorn, eller den rektorn utser, upp att åtgärderna varit tillräckliga och att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen har upphört. Om det i uppföljningen visar sig att de vidtagna åtgärderna inte varit tillräckliga beslutar rektorn om eventuella förändringar av de åtgärder som vidtagits tidigare, alternativt fattar beslut om nya åtgärder för att se till att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen upphör.

1.4 Ansvarig rektor

Ulrika Wahlqvist

1.5 Förankring av planen

• Nyupprättad plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier delges personalen via mail, Unikum och Driven.
• Nyupprättad plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier delges vårdnadshavarna via unikum och via avdelningarnas föräldramöten. Planen mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier förklaras för vårdnadshavare vid introduktionen.
• Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier gås igenom med personalen i dess helhet på arbetsplatsträffar alternativt fortbildningsdag senast i oktober.
• Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier förankras med vårdnadshavarna på höstens föräldramöte. Förskolan förklarar rutinerna som är kopplade till arbetet om barn utsätts för kränkande behandling, diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier för vårdnadshavare så att vårdnadshavare inte blir chockade om de blir kontaktade efter en incident, alternativt känner sig oroliga för att förskolan inte agerar om någon incident inträffar
• Barnen görs delaktiga på ett åldersadekvat sätt via samlingar, aktiviteter och enskilda samtal.
• Aktuell plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier delger rektor alla nya medarbetar vid anställning.
• Aktuell plan delges alla medarbetare vid varje läsårstart.

2 Föregående läsårs arbete och beskrivning av nuläge

2.1 Delaktighet

2.1.1 Barns delaktighet

Lyhörda och närvarande vuxna.

Pedagogerna och barnen för samtal kring hur man ska förhålla sig till varandra för att alla ska må bra och trivas på förskolan. Frågor om trygga och otrygga miljöer lyfts. Fortlöpande diskussioner kring förhållningssätt och specifika värdegrundsfrågor som kan uppstå.

På förskolan pratar man om lika rättigheter bland annat vid matsituationer, i smågrupper och i rutinsituationer i den dagliga verksamheten. Barnen får möjlighet att komma med förslag på åtgärder.

Vi genomför trygghetsvandringar tillsammans med barnen en gång per läsår i september-oktober.

2.1.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Genom att erbjuda delaktighet i den dagliga kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare vill förskolan bygga en öppen och tillitsfull relation.

Vi upplever att vi har en god dialog med vårdnadshavarna vid hämtningar och lämningar. På våra föräldramöten informerar vi om vår plan mot kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier och pedagogerna initierar ämnen som handlar om värdegrundsfrågor.

Vid våra utvecklingssamtal har vi möjlighet att följa upp arbetet med trygghet, trivsel och rätten till likabehandling.

Vårdnadshavarnas synpunkter ger personal och rektor en god bild av förskolans nuläge vilket vi analyserar och tar med i utvärderingen inför revideringen av kommande plan.

2.1.3 Personalens delaktighet

Det är pedagogernas barnsyn, förhållningssätt, bemötande närvaro och medvetenhet i det dagliga arbetet som är av stor betydelse för barnens emotionella och sociala utveckling.

Under utbildningsåret arbetar pedagogerna fortlöpande med dokumentation av bland annat arbetet med värdegrunden. Barnens tankar, uttryck och upplevelser följs kontinuerligt upp och pedagogerna anpassar undervisningen utifrån de behov man ser och hör.

Pedagogerna utvärderar de aktiviteter som vi genomför och som har anknytning till vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utvärderas i sin helhet genom olika typer av samtal vid bland planeringar och utvärderingar.

2.2 Resultat av föregående läsårs insatser och åtgärder

Pedagogerna har kontinuerligt arbetat med värdegrundsfrågor tillsammans med barnen. Gemensamma reflektioner med barnen, vardagliga samtal om hur vi är mot varandra och hur vi bemöter varandra, hur vi löser konflikter, dramaövningar, lekar, kompis böcker, kompissånger, stop min kropp, turtagning, samarbete, samtal om känslor och träna på att sätta ord på och uttrycka känslor, traditioner, vad som är kul eller inte, regler, språk, miljö, olikheter, sjukdomar, djur och natur, hållbar utveckling, dela in barngrupperna i mindre grupper och sammanhang, med mera är en del av de aktiviteter och metoder som pedagogerna har använt och lyfter fram för att leda barnen mot de förväntningar vi ställde på verksamheten utifrån vårt värdegrundsarbete. Vi anser oss kunna se att insatserna stödjer och leder barnen till att

• hjälpa varandra i vardagssituationer
• hämtar och uppmärksammar vuxna om någon kompis behöver hjälp
• visar omtanke om varandra och ha förmågan att tröstar om någon kompis är ledsen
• vågar visa eller berätta hur de känner
• visar förståelse och kan vänta på sin tur

Trygghetsvandringar hade vi för första gången genomfört utifrån förskoleområdets gemensamma underlag. De genomfördes inte fullt ut på det sätt som det var tänkt men har i kombination med samtal med barnen, dokumentationer, reflektioner, lärloggar och i samtal med vårdnadshavare gett en bild av barnens upplevelser, om de är trygga eller otrygga. Åtgärd till kommande år är att genomföra trygghetsvandringar och än mer utgå från barnets perspektiv.

Genomgång av barn- och skolförvaltningens material Kränkande behandling i skolan, förskolan och den anpassade grundskolan: Utbildning för all personal utifrån materialet i rubriken har genomförts. Vi har tidigare använt ett äldre material vilket har upplevts som mer konkret och tydligt. Inga kränkningsanmälningar är rapporterade vilket således innebär att anmälningarna inte har ökat varken mellan barn-barn eller mellan vuxen-barn. Därför är det svårt att avgöra vilket resultat insatsen gett.

Skapa tillgängliga "rum" utomhus: Arbetet med att utveckla och genomföra mer planerad undervisning utomhus både på och utanför vår gård är igång. Undervisningsmaterial som till exempel materialpåsar med material som traditionellt används inomhus, boklådor och redskap till rörelsepass finns numera mer tillgängligt för vår utomhusundervisning både för oss och för barnen. De planerade undervisningssituationerna i utemiljön har blivit fler. Skillnaden mellan den planerade och spontana undervisningen utomhus har blivit tydligare för både pedagogerna och barnen. De barn som tidigare varit passiva eller oroliga upplevs mer delaktiga, aktiva och tryggare.

2.3 Beskrivning av nuläge

Förslaget att avveckla verksamheten på Uarda läsåret 2024/25 skapade mycket oro och mycket dåligt mående hos pedagogerna vilket självklart påverkade pedagogernas möjligheter att kunna fokusera på förskoleområdets utvecklingsarbete. Inte förrän beslutet fattades att verksamheten skulle få finnas kvar (februari 2024) och en bra stund efter det upplevde biträdande rektor att pedagogerna "på riktigt" började visa fokus och något återvunnet engagemang. Trots det anser biträdande rektor att pedagogerna tappert medverkade och fullföljde processerna även i den här planen.

Under höstterminen 2023 uppdagades ett övergripande behov på förskoleområdet att arbeta med pedagogers förhållningssätt och bemötande. I bland annat handledning med specialpedagog blev det tydligt att samsyn saknades. I januari 2024 påbörjades ett utvecklingsarbete av pedagogers förhållningssätt och bemötande vilket vi kopplade till omsorgssituationerna. Målet var att utifrån ett gemensamt förhållningssätt och bemötande hos pedagogerna kunna fånga lärandet i olika omsorgssituationer men också stärka barnens självkänsla, integritet, självständighet samt deras språk.

Fortlöpande dokumentation av verksamheten samt filmning av pedagogernas förhållningssätt och bemötande visar att vårens fortbildningsinsats gjort att flertalet av pedagogerna idag är mer medvetna om sitt förhållningssätt och bemötande. De uttrycker att de idag låter barnen göra mer själv, de organiserar så att även omsorgssituationerna blir lärandetillfällen där språket har och ges en bärande roll. De tycker sig kunna se och höra fler barn som uttrycker att de kan och själva vill. Fler barn tar idag hjälp av en kompis än tidigare. Barnen ges mer tid till att själva klara av vissa saker som tidigare gjordes åt dem. Organisation såsom att dela barngruppen i mindre grupper gör att vi bättre kan förebygga och minimera att kränkningar sker.

Trygghetsvandringar tillsammans med barnen där barnens röster hörs och synliggörs har alla arbetslagen genomfört med lite olika resultat och utifrån varierande perspektiv. Barnen uttrycker att de tycker om sin förskola både inomhus och ute. Det finns mycket att göra, många saker att leka med, kompisar, kojor, tunnlar, den lilla skogen och hemliga gångar upplevs som spännande. De rör sig tryggt och fritt i alla rum och i våra olika lärmiljöer både inne och ute. Vi ser att barnen ofta hjälper en kompis och varandra med att till exempel hämta saker eller trösta när det behövs. Barnen upplevs ha full kontroll på vad pedagogerna gör, var de finns och varför de är på förskolan. Barnen uttrycker att pedagogerna hjälper dem, ser till att ingen skadar sig och att de säger till när någon är dum eller taskig. De allra yngsta barnen upplevs ibland något otrygga när en vuxen inte finns i rummet och där har pedagogerna medvetet arbetat med att fördela sig så att alltid en vuxen är i rummen där de yngsta väljer att vara. Den lilla skogen kan vara lite läskig ibland, vissa barn uttrycker rädsla för fästingar och att det är trångt vid handfaten när man ska tvätta händerna och kö till toaletten. Ibland räcker vissa av leksakerna inte till och ibland kan de inte vara i byggrummet för att det redan är fullt.

3 Analys och åtgärder för kommande läsår

3.1 Analys

Personalens förhållningssätt har avgörande betydelse för hur väl vi lyckas förbygga de saker planen är avsedd att motverka. Det konkreta mötet mellan förskolepersonal och barn är kvalitetens brännpunkt. Förslaget att avveckla verksamheten på Uarda läsåret 2024/25 skapade, som nämnts, mycket oro och dåligt mående hos pedagogerna och framförallt utifrån de två nämnda faktorerna är det viktigt att vi fortsätter ha fokus på att arbeta med personalens arbetsmiljö och förutsättningar. Att värna om den individuella reflektionstiden och att försöka utöka arbetslagens reflektionstider är en utmaning. Väl fungerande extrapersonal som stöttar med avlösningar har en avgörande betydelse. Mötesstruktur, antalet möten och otydliga dagordningar för möten är ytterligare faktorer som påverkar arbetsmiljön negativt. Arbetslagen är mer och mer sällan fullt bemannade. Personalen upplever att antalet mötes- och utbildningstillfällen under verksamhetstid har ökat.

Dokumentation av verksamheten samt filmning av pedagogernas förhållningssätt och bemötande visar att vårens fortbildningsinsats gjort skillnad. Det har skett en förflyttning men fortsatt behövs kontinuerliga samtal och reflektion för vidare fördjupning kring barnsyn och förhållningssätt för att öka barnets förmåga till egen reflektion, delaktighet och inflytande samt inte minst för att stärka barns självkänsla.

Trygghetsvandringar där barnens röster hörs och synliggörs genomförs och börjar delvis bli en rutin på enheten. Underlaget behöver kanske ses över, förtydligas eller kanske gås igenom mer gemensamt för att pedagogerna ska göra en mer lik tolkning av hur det ska användas. Resultatet är i stort sätt det samma som föregående år. Miljön på förskolan upplevs som trygg och säker av barnen. Våra miljöer är alltid föränderliga och ändras tillsammans med barnen utifrån barnens intressen och behov. Barnen verkar veta vad de ska göra om någon är taskig eller om något är fel, då säger de till, säger stopp eller så ber dem en vuxen om hjälp. Barnen verkar också ha bra koll på vad pedagogerna och övrig personal gör på förskolan. Även i andra sammanhang behöver barnens perspektiv bli synligare. På förskoleområdet har vi numera tre stycken barnrättsstrateger och med hjälp av dessa hoppas vi kunna utveckla ett bättre förebyggande och främjande likabehandlingsarbete. Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier behöver kopplas samman tydligare med det systematiska kvalitetsarbetet.

3.2 Nya mål, insatser och åtgärder

4 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en pojke nekas arbeta med pärlplattor på grund av sitt kön.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn känner sig förolämpade, hotade, kränkta eller illa behandlade.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.
• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogerna. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på en händelse som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från tjejtoaletten eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Leila nekas att bära huvudduk med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det kan innebära att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom en klass inom anpassad grundskola, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några barn brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i förskolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka. James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]