Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Planen gäller för läsåret 2024/2025 på Solbjers förskola.

1 Bakgrund

1.1 Följande förskola omfattas av planen

Solbjers förskola

1.2 Förskolans ansvar

Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan. De ska aldrig behöva utsättas för kränkningar, det vill säga sårande eller förnedrande behandling, varken från lärare och personal på skolan eller från andra barn.

Förskolan har ansvar att förhindra att barn behandlas illa och det regleras i skollagen och diskrimineringslagen. I dagligt tal brukar man kalla återkommande kränkningar för mobbning, men det är inte ett begrepp som används i lagstiftningen. Istället används begreppen kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.2.1 Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

På varje förskola ska det enligt skollagen finnas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling. Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska vara med i efterföljande års plan.

Enligt diskrimineringslagen ska förskolan arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Varje verksamhet ska ha riktlinjer som visar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Varje förskola ska också ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

De sju grunderna för diskriminering:

• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

För förskolorna i Lunds kommun väljer vi att ha en samlad plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det är viktigt att all personal och vårdnadshavare känner till planen.

1.2.2 Skyldighet att anmäla

En förskollärare eller annan personal på förskolan som får veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla det till huvudmannen. När det gäller kränkande behandling är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i de fall kränkande behandling konstaterats, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

1.2.3 Ansvar

Huvudmannen, i detta fall Lunds kommun, har det yttersta ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till respektive skolas rektor.

För verksamhet som avses i skollagens 25 kapitel (exempelvis öppen förskola och öppen fritidsverksamhet) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller plikten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier för den personal som huvudmannen utser.

1.2.4 Lagstiftning

Lagstiftning som styr ovan beskrivna skyldigheter att arbeta mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier finns i:

• Skollagen 6 kap, 6-10 §§
• Diskrimineringslagen 3 kap, 16,18-20§§

1.3 Rutin för arbete då barn kan ha/har utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som används när förskolan fått veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn eller av personal. I dessa fall ska personalen informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom förvaltningens olika verksamheter omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier:

Medarbetare

När en medarbetare får veta att ett barn eller elev har eller kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska medarbetaren genast informera rektorn om detta, senast nästa arbetsdag.

Rektor

Så snart informationen nått rektorn görs en anmälan till huvudmannen om händelsen. Rektorn, eller en annan person som rektorn utser, börjar sedan att tala med de som varit involverade. Rektorn beslutar också om eventuella åtgärder för att förhindra att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier fortsätter.

I de fall då kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har konstaterats, följer rektorn, eller den rektorn utser, upp att åtgärderna varit tillräckliga och att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen har upphört. Om det i uppföljningen visar sig att de vidtagna åtgärderna inte varit tillräckliga beslutar rektorn om eventuella förändringar av de åtgärder som vidtagits tidigare, alternativt fattar beslut om nya åtgärder för att se till att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen upphör.

1.4 Ansvarig rektor

Ulrika Wahlqvist

1.5 Förankring av planen

Nyupprättad plan går rektor och personal igenom i dess helhet vid läsårets första arbetsplatsträff alternativt fortbildningsdag senast i oktober. Planen läggs på förskolans drive.

Vårdnadshavare delges planen på höstens föräldramöte. Rektor, eller den rektor utser, går igenom planen med vårdnadshavare samt förklarar hur förskolan arbetar främjande och förebyggande utifrån den förvaltningsgemensamma rutinen. Planen finns tillgänglig i varje tambur på förskolan samt skickas ut till vårdnadshavare på Unikum.

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier är ett underlag som rektor alternativt arbetslaget går igenom med ny medarbetare/kollega/vikarie som en del av introduktionen.

Barnen görs delaktiga på ett åldersadekvat sätt vid morgonmöten, i lek och undervisning eller vid enskilda samtal.

2 Föregående läsårs arbete och beskrivning av nuläge

2.1 Delaktighet

2.1.1 Barns delaktighet

Dagligen som en röd tråd i förskolans utbildning pågår ett arbete med barns trygghet, trivsel och rätten till likabehandling. Alla pedagoger har ansvar för att levandegöra planen i arbetet med barnen.

Regler och värderingar formuleras tillsammans med barnen. Tillsammans samtalar vuxna och barn om hur man ska vara mot varandra för att vara en bra kompis. I samtal, genom undervisning, via litteratur och lek får barnen uppleva respekt och hänsyn mot egen person men också lära sig hur man är gentemot andra barn och vuxna. Innehåll och innebörd av planen diskuteras åldersadekvat i det direkta arbetet med barnen.

Pedagogerna som arbetar på avdelningarna med barn i åldern tre till fem år ska en gång per termin, en gång på hösten och en gång på våren, genomföra samtal/intervjuer för att kartlägga /utvärdera trygghetsvandringarna, det vill säga var barnen upplever trygghet samt otrygga zoner i lärmiljöerna både inom- och utomhus. Detta är en del av kartläggningen av nuläget. Trygghetsvandringarna ger oss en bild av hur barnen upplever sin lärmiljö, om det finns platser som är trygga eller otrygga. Barnen ges möjlighet att komma med synpunkter och förslag på ändringar.

Bland de yngre barnen är det främst genom pedagogens ögon och tolkning av barnen genom observationer av aktiviteter som barnen ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av planen samt ge oss vägledning i kartläggningen av nuläget samt analysen.

2.1.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Genom att erbjuda delaktighet i den dagliga kontakten mellan pedagoger och vårdnadshavare vill förskolan bygga en öppen och tillitsfull relation. Vi upplever att vi har en god dialog med vårdnadshavarna vid hämtningar och lämningar.

Vid våra utvecklingssamtal har vi möjlighet att följa upp arbetet med trygghet, trivsel och rätten till likabehandling.

Vårdnadshavarnas synpunkter ger personal och rektor en god bild av förskolans nuläge vilket vi analyserar och tar med i utvärderingen inför revideringen av kommande plan.

2.1.3 Personalens delaktighet

Det är pedagogernas barnsyn, förhållningssätt, bemötande närvaro och medvetenhet i det dagliga arbetet som är av stor betydelse för barnens emotionella och sociala utveckling.

Under utbildningsåret arbetar pedagogerna fortlöpande med dokumentation av bland annat arbetet med värdegrunden. Barnens tankar, uttryck och upplevelser följs kontinuerligt upp och pedagogerna anpassar undervisningen utifrån de behov man ser och hör.

Pedagogerna utvärderar de aktiviteter som vi genomför och som har anknytning till vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Planen utvärderas i sin helhet genom olika typer av samtal vid bland annat planeringar och utvärderingar.

2.2 Resultat av föregående läsårs insatser och åtgärder

Pedagogerna har under året som gått kontinuerligt arbetat med värdegrundsfrågor tillsammans med barnen. I början av höstterminen var det extra stort fokus på värdegrundsfrågor då barngrupperna var nya. Det blev många samtal mellan barn och pedagoger för att komma fram till gruppens förväntningar på varandra och hur man vill att en bra kompis ska vara. I vardagen på förskolan varvas undervisning med lek, aktiviteter och upplevelser vilket bidrar till barnens sammanhang på förskolan. I gemenskap med varandra byggs goda relationer som kan främja barnens trygghet. Vi tycker oss se ett gott förhållningssätt bland barnen. De visar i konkreta handlingar omtanke om varandra genom att trösta, hjälpa eller hämta en fröken när någon kompis behöver det. De uttrycker ord, fraser de hört pedagogerna säga, det säger de till varandra.

Vi har arbetat med att skapa trygga och tillgängliga lärmiljöer på förskolan samt strukturer för en hållbar organisation. Kartläggning av otrygga platser/trygghetsvandringar har inte genomförts som det var tänkt. I samtal med barnen, dokumentationer, reflektioner, lärloggar och i samtal med vårdnadshavare har pedagogerna fått en bild av barnens upplevelser, om de är trygga eller otrygga. Åtgärd till kommande år är att genomföra trygghetsvandringar och än mer utgå från barnets perspektiv.

Under höstterminen uppdagades ett behov av att arbeta med pedagogers förhållningssätt och bemötande. Ibland annat handledning med specialpedagog blev det tydligt att samsyn saknades. I januari påbörjades ett utvecklingsarbete av pedagogers förhållningssätt och bemötande vilket vi kopplade till omsorgssituationerna. Målet var att utifrån ett gemensamt förhållningssätt och bemötande hos pedagogerna kunna fånga lärandet i olika omsorgssituationer men också stärka barnens självkänsla, integritet, självständighet samt deras språk.

Fortlöpande dokumentation av verksamheten samt filmning av pedagogernas förhållningssätt och bemötande visar att vårens fortbildningsinsats gjort att flertalet av pedagogerna idag är mer medvetna om sitt förhållningssätt och bemötande. De uttrycker att de idag låter barnen göra mer själv, de organiserar så att även omsorgssituationerna blir lärandetillfällen där språket har och ges en bärande roll. De tycker sig kunna se och höra fler barn som uttrycker att de kan och själva vill. Fler barn tar idag hjälp av en kompis än tidigare. Barnen ges mer tid till att själva klara av vissa saker som tidigare gjorde åt dem. Organisation såsom mindre barngrupper gör att vi bättre kan förebygga och minimera att kränkningar sker då pedagogen finns nära och kan hjälpa och vägleda barnen.

Föregående år genomfördes utbildning i kränkande behandling för all personal. Kränkningsanmälningar har inte ökat nämnvärt varken mellan barn-barn eller mellan vuxen-barn så det är svårt att avgöra vilket resultat insatsen gett.

Som en del i värdegrundsarbetet fortsatte personal gå utbildning i Bygga Broar. En personal på förskolan påbörjade utbildning till barnrättsstrateg. Fortbildningsinsatserna är nyligen genomförda, för resultatets del behövs mer tid och kollegiala samtal.

2.3 Beskrivning av nuläge

Dokumentation av verksamheten samt filmning av pedagogernas förhållningssätt och bemötande visar att vårens fortbildningsinsats gjort skillnad. Det har skett en förflyttning men fortsatt behövs kontinuerliga samtal och reflektion för vidare fördjupning kring barnsyn och förhållningssätt för att öka barnets förmåga till egen reflektion, delaktighet och inflytande samt inte minst för att stärka barns självkänsla.

Vi behöver genomföra trygghetsvandringar där barnens röster hörs och synliggörs. Men även i andra sammanhang behöver barnens perspektiv bli synligare. Med hjälp av områdets barnrättsstrateger hoppas vi kunna utveckla ett bättre förebyggande och främjande likabehandlingsarbete.

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier behöver kopplas samman med det systematiska kvalitetsarbetet.

3 Analys och åtgärder för kommande läsår

3.1 Analys

Pedagogerna har under året som gått kontinuerligt arbetat med värdegrunden tillsammans med barnen. I början av höstterminen var det extra stort fokus på värdegrundsarbetet då barngrupperna var nya men värdegrundsarbetet har varit löpande över året.

I samtal med barnen, dokumentationer, reflektioner, lärloggar samt i samtal med vårdnadshavare upplever pedagogerna att barnen är trygga och att inga barn diskrimineras eller kränks. Men för att skapa än bättre och trygga och tillgängliga lärmiljöer för alla barn på förskolan behöver nuvarande underlag revideras, förfinas alternativ ta fram fler för att bättre kunna möta barnens behov. Barnens röster behöver höras och barnets perspektiv behöver bli synligt. Kartläggning av otrygga platser/trygghetsvandringar ska pedagoger och barn genomföra tillsammans.

I de fall vårdnadshavare upplever att något inte står rätt till höra en del av sig vilket är bra. Rutinen för att utreda om kränkning skett följs de gånger det blir aktuellt.

Det blev även synligt vid uppföljningen och analysen av förra årets SKA-arbete att vi saknar tillräckliga underlag för att bredare kunna analysera verksamheten och det gäller även arbetet med denna plan. Det är tydligt att planen behöver in i förskolans systematiska kvalitetsarbete för att systematiskt följas upp, utvärderas och analyseras.

Vårens arbete med förhållningssätt och bemötande föll väl ut, det skedde förflyttningar av personalens handlande vilket gynnat barnens språkande, självständighet och självkänsla. Det finns dock ett fortsatt behov av kontinuerliga samtal och reflektion för vidare fördjupning kring barnsyn och förhållningssätt för att öka barnets förmåga till egen reflektion, delaktighet och inflytande samt inte minst för att stärka barns självkänsla.

Som en del i värdegrundsarbetet har vi satsat på kompetenshöjning för personalen. Bygga broar har gett god effekt i verksamheten. Utbildningsinsatsen till barnrättsstrateg är för tidigt för att kunna skönja ett resultat. Kompetenshöjning för all personal är att föredra då fler kan bära kunskapen än om den vilar på ett fåtal.

3.2 Nya mål, insatser och åtgärder

4 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en pojke nekas arbeta med pärlplattor på grund av sitt kön.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn känner sig förolämpade, hotade, kränkta eller illa behandlade.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.
• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogerna. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på en händelse som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från tjejtoaletten eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Leila nekas att bära huvudduk med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det kan innebära att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom en klass inom anpassad grundskola, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några barn brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i förskolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka. James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]