Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Planen gäller för läsåret 2024/2025 på Snickarbackens förskola.

1 Bakgrund

1.1 Följande förskola omfattas av planen

Snickarbackens förskola

1.2 Förskolans ansvar

Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan. De ska aldrig behöva utsättas för kränkningar, det vill säga sårande eller förnedrande behandling, varken från lärare och personal på skolan eller från andra barn.

Förskolan har ansvar att förhindra att barn behandlas illa och det regleras i skollagen och diskrimineringslagen. I dagligt tal brukar man kalla återkommande kränkningar för mobbning, men det är inte ett begrepp som används i lagstiftningen. Istället används begreppen kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.2.1 Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

På varje förskola ska det enligt skollagen finnas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling. Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska vara med i efterföljande års plan.

Enligt diskrimineringslagen ska förskolan arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Varje verksamhet ska ha riktlinjer som visar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Varje förskola ska också ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

De sju grunderna för diskriminering:

• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

För förskolorna i Lunds kommun väljer vi att ha en samlad plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det är viktigt att all personal och vårdnadshavare känner till planen.

1.2.2 Skyldighet att anmäla

En förskollärare eller annan personal på förskolan som får veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla det till huvudmannen. När det gäller kränkande behandling är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i de fall kränkande behandling konstaterats, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

1.2.3 Ansvar

Huvudmannen, i detta fall Lunds kommun, har det yttersta ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till respektive skolas rektor.

För verksamhet som avses i skollagens 25 kapitel (exempelvis öppen förskola och öppen fritidsverksamhet) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller plikten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier för den personal som huvudmannen utser.

1.2.4 Lagstiftning

Lagstiftning som styr ovan beskrivna skyldigheter att arbeta mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier finns i:

• Skollagen 6 kap, 6-10 §§
• Diskrimineringslagen 3 kap, 16,18-20§§

1.3 Rutin för arbete då barn kan ha/har utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som används när förskolan fått veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn eller av personal. I dessa fall ska personalen informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom förvaltningens olika verksamheter omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier:

Medarbetare

När en medarbetare får veta att ett barn eller elev har eller kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska medarbetaren genast informera rektorn om detta, senast nästa arbetsdag.

Rektor

Så snart informationen nått rektorn görs en anmälan till huvudmannen om händelsen. Rektorn, eller en annan person som rektorn utser, börjar sedan att tala med de som varit involverade. Rektorn beslutar också om eventuella åtgärder för att förhindra att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier fortsätter.

I de fall då kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har konstaterats, följer rektorn, eller den rektorn utser, upp att åtgärderna varit tillräckliga och att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen har upphört. Om det i uppföljningen visar sig att de vidtagna åtgärderna inte varit tillräckliga beslutar rektorn om eventuella förändringar av de åtgärder som vidtagits tidigare, alternativt fattar beslut om nya åtgärder för att se till att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen upphör.

1.4 Ansvarig rektor

Anna Lagerholm, rektor

1.5 Förankring av planen

Planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förankras hos personalen på arbetsplatsträffar. Ett exemplar av planen skrivs ut till varje avdelning. All personal på förskolan har en skyldighet att läsa den.

Vi strävar efter att planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier ska publiceras på Unikum samt finns i utskrivet format i förskolans hall för att förankras hos vårdnadshavare. I planen skall det framkomma resultat från vårdnadshavarnas delaktighet utifrån enkäten vi skickar ut varje år.

Planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förankras hos barnen genom trygghetsvandringar, barnintervjuer, samtal samt värdegrundsarbete.

2 Föregående läsårs arbete och beskrivning av nuläge

2.1 Delaktighet

2.1.1 Barns delaktighet

Vi har genomfört barnintervjuer och trygghetsvandringar inne och ute med barnen för att få deras syn och tankar om hur de känner sig på förskolan. Yngre barn har även använt sig av observationer.

Alla hemvister har arbetat med värdegrundsarbete under hela läsåret, exempelvis aktivt arbete kring kompisskap, stopphanden och tillsammans.

Vi har arbetat med stopp min kropp för att lära barnen om integritet.

Vi har strävat efter att ha en struktur kring inskolningen för att få en likvärdighet på förskolan. Arbete pågår med en gemensam inskolningsmall för alla förskolor i rektorsområdet för att skapa en samsyn kring detta.

Vi planerar att ha barnråd där rektor bjuds in på hemvisterna för att lyssna till barnens tankar och åsikter för dialogutbyte.

2.1.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Pedagoger och vårdnadshavare har en nära kontakt och samtalar om barnets tankar och utveckling. Vi strävar efter att vårdnadshavare har förtroende att ta upp synpunkter med pedagogerna.

Förskolan erbjuder föräldraaktiv inskolning, inskolningssamtal, utvecklingssamtal samt föräldramöte.

Unikum används för att förmedla förskolans arbete med läroplanen samt information.

Pedagogerna ringer vårdnadshavare om det uppstått något särskilt kring barnet under dagen för att undvika att samtala över barnets huvud.

En vårdnadshavarenkät skickas ut under våren.

2.1.3 Personalens delaktighet

Vi arbetar med likabehandlingsplanen i en grupp som innefattar de pedagoger från vårt förskolområde som är huvudansvariga för planen.

Två pedagoger har gått utbildning till barnrättsstrateger.

Pedagogerna har påbörjat utbildning i ICDP (vägledande samspel).

All personal på förskolan informerades om planen mot kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier på arbetsplatsträffar för att få kunskap om den. Pedagogerna har under verksamhetsutveckling genomfört gruppövning och haft diskussioner om diskriminering. Sammanställning av vårdnadshavarenkäten har delgetts alla pedagoger och diskuterats i helgrupp för att få syn på förbättringsområden.

Pedagogerna har genomfört trygghetsvandringar och barnintervjuer med barnen och tillsammans diskuterat vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra tryggheten för barnen.

2.2 Resultat av föregående läsårs insatser och åtgärder

Vi har fortsatt arbetet med att involvera alla pedagoger i planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier genom att pedagogerna fick läsa den i början av läsåret samt fick genomgång på arbetsplatsträffar. Vi har jobbat med planen på verksamhetsutvecklingsdag för att fördjupa arbetet kring diskriminering. Vi anser att planen har förankrats mer hos personalgruppen men att arbetet behöver fortskrida för att alla ska förstå vikten av den.

Samtliga avdelningar har genomfört trygghetsvandringar och barnintervjuer. Resultatet visar att barnen upplever otrygghet på toaletterna samt att de trivs bäst inne på den egna avdelningen. Utomhus finns det framförallt en upplevd otrygghet bland barnen när det är mycket barn och cyklar ute. Pedagogerna fortsätter med föregående års arbete med att sprida ut sig mer på gården för att vara där barnen är och för att göra toaletterna trivsammare genom bilder och bättre städning. Detta arbete är pågående. Förskolans arbete med ökat samarbete över avdelningarna har fallit väl ut och barnen upplevs tryggare med fler pedagoger och barn samt har fått ökat inflytande över sin vardag. Förskolan planerar att utveckla detta arbetssätt.

Vi har arbetat med värdegrundsarbete hela året för att barnen ska få möjlighet att våga uttrycka sina tankar och känslor samt möjlighet att se och förstå andra och deras behov. Barnkonventionen har involverats i värdegrundsarbetet. Barnråd där rektor har bjudits in till en aktivitet har genomförts.

En vårdnadshavarenkät genomfördes i maj. Deltagandet var högre än föregående år men tyvärr fortfarande lågt. De vårdnadshavare som svarat upplevde förskolan som trygg och sa sig få ett gott bemötande av pedagogerna. Förskolan tar till sig en kommentar från en svarande om att det bör ställas frågor om upplevd diskriminering i vårdnadshavarenkäten.

2.3 Beskrivning av nuläge

Arbetet med att involvera hela förskolan i planen mot kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier fortsätter under året för att samtliga pedagoger ska bli införstådda med den. Pedagogerna måste få en större förståelse för att arbetet med planen ska prioriteras. Detta planeras att göras på arbetsplatsträffar och verksamhetsutvecklingsdagar.

Alla avdelningar kommer arbeta med värdegrundsarbete. Alla avdelningar kommer arbeta med ett utökat samarbete ute och inne, där barn och pedagoger från olika avdelningar möts i lärsituationer och lek.

Trygghetsvandringar planeras att utföras under hösten, i kombination med observationer.

Vårdnadshavarenkät planeras att lämnas ut under våren.

Barnråd kommer att genomföras.

3 Analys och åtgärder för kommande läsår

3.1 Analys

Vi upplever att planen mot kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier har förankrats mer hos personalgruppen genom värdegrundsövningar och diskussioner, arbetsplatsträffar samt att alla i personalgruppen fått sätta sig in i planen och kunnat ge synpunkter. Vi upplevde att under en övning om diskriminering blev det mer konkret för pedagogerna hur diskriminering kan se ut. Arbetet med planen måste fortgå under året för att kunskapen ska öka ytterligare och för att hållas aktuellt

Trygghetsvandringar och observationer visade att en del barn känner sig otrygga vid toaletterna och att där är smutsigt. Personalen har gemensamt diskuterat lösningar och att göra toaletterna mer trivsamma genom exempelvis bilder och bättre städning. Samt att frosta fönsterna vid skötborden. Vi behöver göra trygghetsvandringar och observationer fortlöpande för att utvärdera. Trygghetsvandringar och barnintervjuer visade också att de flesta barn trivs bäst inne på sin egen avdelning. Vi har diskuterat vad detta kan bero på i personalgruppen, och kommit fram till att man både måste respektera barnens behov av det lilla sammanhanget och arbeta mer aktivt över avdelningsgränserna så att barnen blir trygga med alla.

Vårdnadshavarenkäterna visade att många vårdnadshavare är mycket nöjda med förskolan och det bemötande de och deras barn får. Negativa synpunkter fokuserade på att det är för många barn på avdelningarna och att barnen därmed inte blir sedda. Dock var svarsfrekvensen väldigt låg för att några större slutsatser ska kunna dras. Denna vårdnadshavarenkät delades ut på papper för att få in fler svar, trots det svarade bara cirka en tredjedel av vårdnadshavarna. Till nästa år kan pedagogerna vara ännu tydligare gentemot vårdnadshavarna varför de bör svara på enkäten och att deras svar är viktiga.

Värdegrundsarbetet har fallit väl ut med bland annat kompisskap, lekgrupper, stopphanden och allas lika värde. Vi ser att barnen aktivt väljer att leka tillsammans och att barnen bryr sig om varandra och hjälper varandra. Arbetet med värdegrunden fortsätter under läsåret utifrån de behov och utmaningar vi ser i barngrupperna. Vi kommer bland annat arbeta med barnkonventionen, lekgrupper och lekresponsiva pedagoger. Vi kommer fortsätta med arbetet att överskrida avdelningsgränserna inne och ute för att öka samarbetet på förskolan och för att barnen ska bli trygga med alla barn och vuxna. Vi ser en utveckling hos barnen när det gäller detta som vi vill bygga vidare på.

3.2 Nya mål, insatser och åtgärder

4 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en pojke nekas arbeta med pärlplattor på grund av sitt kön.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn känner sig förolämpade, hotade, kränkta eller illa behandlade.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.
• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogerna. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på en händelse som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från tjejtoaletten eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Leila nekas att bära huvudduk med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det kan innebära att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom en klass inom anpassad grundskola, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några barn brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i förskolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka. James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]