Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Planen gäller för läsåret 2024/2025 på Rapphönans förskola.

1 Bakgrund

1.1 Följande förskola omfattas av planen

Rapphönans förskola

1.2 Förskolans ansvar

Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan. De ska aldrig behöva utsättas för kränkningar, det vill säga sårande eller förnedrande behandling, varken från lärare och personal på skolan eller från andra barn.

Förskolan har ansvar att förhindra att barn behandlas illa och det regleras i skollagen och diskrimineringslagen. I dagligt tal brukar man kalla återkommande kränkningar för mobbning, men det är inte ett begrepp som används i lagstiftningen. Istället används begreppen kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.2.1 Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

På varje förskola ska det enligt skollagen finnas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling. Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska vara med i efterföljande års plan.

Enligt diskrimineringslagen ska förskolan arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Varje verksamhet ska ha riktlinjer som visar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Varje förskola ska också ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

De sju grunderna för diskriminering:

• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

För förskolorna i Lunds kommun väljer vi att ha en samlad plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det är viktigt att all personal och vårdnadshavare känner till planen.

1.2.2 Skyldighet att anmäla

En förskollärare eller annan personal på förskolan som får veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla det till huvudmannen. När det gäller kränkande behandling är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i de fall kränkande behandling konstaterats, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

1.2.3 Ansvar

Huvudmannen, i detta fall Lunds kommun, har det yttersta ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till respektive skolas rektor.

För verksamhet som avses i skollagens 25 kapitel (exempelvis öppen förskola och öppen fritidsverksamhet) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller plikten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier för den personal som huvudmannen utser.

1.2.4 Lagstiftning

Lagstiftning som styr ovan beskrivna skyldigheter att arbeta mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier finns i:

• Skollagen 6 kap, 6-10 §§
• Diskrimineringslagen 3 kap, 16,18-20§§

1.3 Rutin för arbete då barn kan ha/har utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som används när förskolan fått veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn eller av personal. I dessa fall ska personalen informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom förvaltningens olika verksamheter omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier:

Medarbetare

När en medarbetare får veta att ett barn eller elev har eller kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska medarbetaren genast informera rektorn om detta, senast nästa arbetsdag.

Rektor

Så snart informationen nått rektorn görs en anmälan till huvudmannen om händelsen. Rektorn, eller en annan person som rektorn utser, börjar sedan att tala med de som varit involverade. Rektorn beslutar också om eventuella åtgärder för att förhindra att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier fortsätter.

I de fall då kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har konstaterats, följer rektorn, eller den rektorn utser, upp att åtgärderna varit tillräckliga och att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen har upphört. Om det i uppföljningen visar sig att de vidtagna åtgärderna inte varit tillräckliga beslutar rektorn om eventuella förändringar av de åtgärder som vidtagits tidigare, alternativt fattar beslut om nya åtgärder för att se till att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen upphör.

1.4 Ansvarig rektor

Anna Lagerholm, rektor

Anita Trenchevski, biträdande rektor

1.5 Förankring av planen

Personal som arbetar på förskolan har en skyldighet att läsa den nya planen.

Nyupprättad plan är ett underlag som rektor alternativt arbetslaget går igenom med ny medarbetare/vikarie som en del av introduktionen.

Vid första föräldramöte går rektor/biträdande rektor igenom planen med vårdnadshavare och förklarar hur förskolan arbetar med att främja likabehandling och motverka kränkande behandling.

2 Föregående läsårs arbete och beskrivning av nuläge

2.1 Delaktighet

2.1.1 Barns delaktighet

• På samtliga avdelningar görs årligen "trygghetsvandringar" som görs på olika sätt beroende på barnens ålder och mognad. På äldrebarnsavdelningarna används ledsna och glada smilisar medan på yngrebarnsavdelningarna har det gjorts observationer och tolkningar av barnen i olika miljöer. Barnintervjuer med de äldre barnen görs också årligen. Barnen har då möjlighet att föra fram sina tankar och pedagogerna kan kartlägga vilka åtgärder som måste vidtas.
• Barnens tankar och reflektioner kring normer och värden lyfts in i de dagliga samtalen.
• Stopptecknet, Stopp min kropp, kompisböckerna används i det dagliga arbetet.
• Fokus ska ligga på trygga barngrupper och trygga inskolningar. Det ska finnas en gemensam struktur på hur inskolningarna går till men ska individanpassas utifrån barnens behov och förutsättningar.
• Demokratiskt beslutsfattande tillsammans med barnen inom vissa områden.
• Valtavla används på äldrebarnsavdelningarna.

2.1.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

• Pedagoger och vårdnadshavare har en nära och god kontakt och samtalar under hela året om och när behov uppstår.
• Vårdnadshavare förväntas vara delaktiga vid inskolningssamtal, utvecklingssamtal och andra aktiviteter som förskolan anordnar.
• Vi har ett välkomstsamtal med vårdnadshavare under första dagen på inskolningen, där vi delger information om Unikum, Edlevo och rutiner med mera.
• Det lämnas ut en föräldraenkät en gång per år.
• Vi har som rutin att ringa vårdnadshavarna om något allvarligt har hänt under dagen så vi inte tar det över barnens huvud när vårdnadshavarna hämtar. Vid exempelvis mobbning, kränkande behandling är det viktigt att ge vårdnadshavarna en insyn och att ge dem en möjlighet till att prata om detta hemma tillsammans med sitt barn.

2.1.3 Personalens delaktighet

• Personalen är delaktig i en systematisk kartläggning av riskområden på förskolan.
• Personalen ska vara delaktiga i diskussioner kring planen, olika fall och övningar som vi har haft på arbetsplatsträffar.
• Vi har skapat en anonym låda där personalen kan skriva ner olika fall och diskussionsfrågor som används som underlag för diskussion under våra arbetsplatsträffar.
• Personalen inkluderar diskrimineringsgrunderna i sina pedagogiska samtal.
• Alla i personalen ska vara insatta i planen och veta vad som står i den.

2.2 Resultat av föregående läsårs insatser och åtgärder

Kompisböckerna köptes in för några år sedan tillsammans med handledning och handdockor, både en upplaga för de äldre barnen samt en för de yngre barnen. Väldigt fina och tydliga böcker som inspirerar till hur vi ska vara mot varandra och i olika nivåer beroende på barnens ålder. Några av avdelningarna har använt dessa mer än andra avdelningar.

Under våren skickades det ut en föräldraenkät till samtliga vårdnadshavare på alla avdelningar. Detta året blev det en fysisk som lades i varje barns fack med en förhoppning att det skulle resultera i bättre svarsfrekvens.

Under våren har vi även gjort trygghetsvandringar tillsammans med barnen. Äldrebarnsavdelningarna har också gjort intervjuer som komplement och yngrebarnsavdelningarna har gjort observationer både inomhus och utomhus. Detta i syfte för att synliggöra vilka miljöer vi behöver vara mer uppmärksamma på samt utveckla.

I vårt värdegrundsarbete som genomförts under året har några avdelningar använt sig av Kompisböckerna och genom samtal med barnen har vi sett att de vågar uttrycka sina känslor och åsikter.

Under vårterminens arbetsplatsträff har likabehandlingsplanen varit i stort fokus och varit en stående punkt. Pedagogerna har fått möjlighet till att gå utbildning kring kränkande behandling, diskuterat olika case med mera i syfte att få en ökad medvetenhet och kunskap samt få en samsyn kring vad en kränkning kan innebära. Det har resulterat i många intressant diskussioner och påvisat en komplexitet i vad exempelvis en kränkning kan innebära.

Även om förhoppningen var att vi skulle få en organiserad spridning av oss pedagoger på gården har detta inte lyckats fullt ut. Ett organisationsschema har inte varit tillgängligt.

2.3 Beskrivning av nuläge

Alla pedagoger ska vara goda förebilder, närvarande och lyhörda för att bidra till barnens trygghet så att kränkningar och diskrimineringar uteblir. Pedagogerna måste vara medvetna om vilka platser på förskolan som upplevs som otrygga och som kan leda till konflikter mellan barnen och arbeta förebyggande för att minska på konflikterna. Det är viktigt att alla är observanta och fångar upp barnens tankar och upplevelser. Vi måste ha kontinuerliga uppföljningar under arbetsplatsträffar samt utvecklingsdagarna om hur det upplevs att arbetet med planen fortskrider på enhetsnivå, gruppnivå/arbetslag samt individnivå.

3 Analys och åtgärder för kommande läsår

3.1 Analys

Arbetet kring värdegrundsarbete och barnkonventionen fortgår under läsåret på varje avdelning och i de vardagliga rutinsituationerna och samtalen tillsammans med barnen.

Några avdelningar har arbetat med kompisböckerna och även annat material för att öka förståelsen för att värna om varandra. Alla avdelningar arbetar med värdegrund men detta behöver synliggöras ännu mer både i vår inomhus men även utomhusmiljö.

På förskolan finns en utbildad barnrättsstrateg och under kommande läsår ska fler pedagoger gå denna utbildning för att den kunskapen ska sprida sig till fler i verksamheten.

Nu är trygghetsvandringar gjorda och det visar att de yngre barnen upplevs som trygga på hela avdelningarna och på gården. Vi har kartlagt de delar av gården som kan upplevas som otrygga platser om pedagogerna inte är nära. På äldre barns avdelningarna framkom att det kunde vara otryggt vid toalettbesök, men för övrigt var barnen trygga med hela avdelningen, både inne och utomhus. Några barn uttryckte att det kunde vara högljutt och stimmigt i något av rummen. Personalen behöver se till att fördela barnen i mindre grupper under stora delar av dagen för att alla barn ska få det stöd och utmaningar som de är i behov av.

Under våren skickades det ut en föräldraenkät till samtliga vårdnadshavare på alla avdelningar. Detta året blev det en fysisk som lades i varje barns fack med en förhoppning att det skulle resultera i bättre svarsfrekvens. Varje avdelning har fått göra en egen sammanställning samt utvärdering utifrån svaren på enkäten. Svaren visar vad vi pedagoger behöver arbeta extra med under nästa läsår vilket skapar nya utvecklingsmål för vår verksamhet. Efter utvärdering av enkäten kan vi se att vårdnadshavare önskar en större insyn i verksamheten och sitt egna barns utveckling samt mer information vid hämtning av sitt barn. Resultatet visar även att några barn känner otrygghet när kompisarna är utåtagerande. Så detta kommer vi att arbeta vidare med och ha som mål under läsåret 24/25.

Under vårterminens arbetsplatsträffar har planen varit i stort fokus och varit en stående punkt. Pedagogerna har fått möjlighet till att gå utbildning kring kränkande behandling, diskuterat olika fall med mera i syfte att få en ökad medvetenhet och kunskap samt få en samsyn kring vad en kränkning kan innebära. Det har resulterat i många intressanta diskussioner och påvisat en komplexitet i vad exempelvis en kränkning kan innebära. Därför kommer det fortsättas att arbetamed planen om diskriminering och kränkande behandling under arbetsplatsträffar under läsåret som kommer.

Vi hoppas att vår "Anonyma låda" där frågor och funderingar kring situationer som uppstått eller kan komma att uppstå kan tas upp. Den är ny för våren och vi hoppas den kommer att resultera i flera spännande diskussioner med situationer tagna direkt ur vår verksamhet.

3.2 Nya mål, insatser och åtgärder

4 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en pojke nekas arbeta med pärlplattor på grund av sitt kön.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn känner sig förolämpade, hotade, kränkta eller illa behandlade.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.
• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogerna. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på en händelse som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från tjejtoaletten eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Leila nekas att bära huvudduk med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det kan innebära att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom en klass inom anpassad grundskola, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några barn brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i förskolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka. James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]