Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Planen gäller för läsåret 2024/2025 på Lönneberga förskola.

1 Bakgrund

1.1 Följande förskola omfattas av planen

Lönneberga förskola

1.2 Förskolans ansvar

Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan. De ska aldrig behöva utsättas för kränkningar, det vill säga sårande eller förnedrande behandling, varken från lärare och personal på skolan eller från andra barn.

Förskolan har ansvar att förhindra att barn behandlas illa och det regleras i skollagen och diskrimineringslagen. I dagligt tal brukar man kalla återkommande kränkningar för mobbning, men det är inte ett begrepp som används i lagstiftningen. Istället används begreppen kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.2.1 Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

På varje förskola ska det enligt skollagen finnas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling. Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska vara med i efterföljande års plan.

Enligt diskrimineringslagen ska förskolan arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Varje verksamhet ska ha riktlinjer som visar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Varje förskola ska också ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

De sju grunderna för diskriminering:

• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

För förskolorna i Lunds kommun väljer vi att ha en samlad plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det är viktigt att all personal och vårdnadshavare känner till planen.

1.2.2 Skyldighet att anmäla

En förskollärare eller annan personal på förskolan som får veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla det till huvudmannen. När det gäller kränkande behandling är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i de fall kränkande behandling konstaterats, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

1.2.3 Ansvar

Huvudmannen, i detta fall Lunds kommun, har det yttersta ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till respektive skolas rektor.

För verksamhet som avses i skollagens 25 kapitel (exempelvis öppen förskola och öppen fritidsverksamhet) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller plikten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier för den personal som huvudmannen utser.

1.2.4 Lagstiftning

Lagstiftning som styr ovan beskrivna skyldigheter att arbeta mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier finns i:

• Skollagen 6 kap, 6-10 §§
• Diskrimineringslagen 3 kap, 16,18-20§§

1.3 Rutin för arbete då barn kan ha/har utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som används när förskolan fått veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn eller av personal. I dessa fall ska personalen informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom förvaltningens olika verksamheter omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier:

Medarbetare

När en medarbetare får veta att ett barn eller elev har eller kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska medarbetaren genast informera rektorn om detta, senast nästa arbetsdag.

Rektor

Så snart informationen nått rektorn görs en anmälan till huvudmannen om händelsen. Rektorn, eller en annan person som rektorn utser, börjar sedan att tala med de som varit involverade. Rektorn beslutar också om eventuella åtgärder för att förhindra att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier fortsätter.

I de fall då kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har konstaterats, följer rektorn, eller den rektorn utser, upp att åtgärderna varit tillräckliga och att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen har upphört. Om det i uppföljningen visar sig att de vidtagna åtgärderna inte varit tillräckliga beslutar rektorn om eventuella förändringar av de åtgärder som vidtagits tidigare, alternativt fattar beslut om nya åtgärder för att se till att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen upphör.

1.4 Ansvarig rektor

Thomas Andersson Rektor

Birgitta Berglund Biträdande rektor

1.5 Förankring av planen

Nyupprättad plan gås igenom med personalen på arbetsplatsträff i oktober.

Vårdnadshavare informeras om den nyupprättade planen på föräldramöte under hösten. Planen läggs även på Unikum och hängs upp i varje tambur på förskolan.

Nyanställd personal informeras om planen vid introduktionen.

2 Föregående läsårs arbete och beskrivning av nuläge

2.1 Delaktighet

2.1.1 Barns delaktighet

Barnen har deltagit i trygghetsvandringar.

Deras åsikter tas till vara på och vi observerar och gör intervjuer som vi sammanställer.

2.1.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Utifrån Bygga Broar arbetet vi utgår ifrån, lyssnar vi på föräldrars åsikter och berättar på föräldramötet hur vi arbetar med relationsskapande aktiviteter.

Vi tar till oss det som kom fram i förskole-enkäten innan sommaren.

2.1.3 Personalens delaktighet

Personalen görs delaktig gällande utvärdering av förra årets arbete.

Vi analyserar även resultatet från förskole-enkäten.

Trygghetsvandringarnas resultat gås igenom gemensamt och analyseras.

2.2 Resultat av föregående läsårs insatser och åtgärder

Det är viktigt att implementera kompisregler på ett varierat sätt. När barnen själva lyckas sätta ord på och ge exempel på olika sätt man kan vara och bemöta en kompis i olika meningsskiljaktigheter så får de verktyg att ta med sig i vardagen.

När något sedan sker vet de oftast vad som är rätt även om de inte alltid lyckas med sina föresatser.

Miljön är också viktig. När det finns flera olika rum både inne och ute där de kan mötas och leka i mindre konstellationer blir det också oftast färre konflikter.

Flera barn och särskilt de yngre behöver vägledning i att sätta ord på sina känslor.

2.3 Beskrivning av nuläge

Barngrupperna är nya på alla fyra avdelningar.

Flera barn från yngre har flyttat upp till den ena äldrebarnsavdelningen. En pedagog följde med dessa.

Till Myrstacken och Grodan har de barn som valde att flytta från Rida Ranka kommit. Det innebär att många barn behöver hitta sin roll på avdelningen, förstå strukturen och lära känna varandra. Det flyttade med en pedagog till var och en dessa avdelningar från Rida Ranka. Detta gör att de behöver lära känna många barn på förskolan och de "tidigare barnen behöver lära känna de nya. Personalen arbetar för att få till en gemenskap och personalen arbetar utifrån en tydlig plan för introduktionen för att det ska bli ett Brobygge mellan förskola och hem.

3 Analys och åtgärder för kommande läsår

3.1 Analys

Utifrån vad som har framkommit i observationer och i utvärdering av förra årets arbete ser vi att bra kompisregler och förhållningssätt mellan barnen behöver arbetas med återkommande.

Arbetet med att sprida ut sig inne och ute ökar tryggheten för barnen och underlättar för samtal när samspelet strular.

Utvärderingen visade att vi inte tillräckligt prioriterade att granska diskrimineringsgrunderna under förra året.

Utvärdering har också visat att vi önskar bli tryggare i att samtala med föräldrar och även använda fler bilder från Bygga Broar utbildningen.

3.2 Nya mål, insatser och åtgärder

4 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en pojke nekas arbeta med pärlplattor på grund av sitt kön.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn känner sig förolämpade, hotade, kränkta eller illa behandlade.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.
• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogerna. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på en händelse som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från tjejtoaletten eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Leila nekas att bära huvudduk med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det kan innebära att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom en klass inom anpassad grundskola, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några barn brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i förskolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka. James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]