Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

Planen gäller för läsåret 2024/2025 på Lergökens förskola.

1 Bakgrund

1.1 Följande förskola omfattas av planen

Förskolan Lergöken.

1.2 Förskolans ansvar

Alla barn har rätt att känna sig trygga i förskolan. De ska aldrig behöva utsättas för kränkningar, det vill säga sårande eller förnedrande behandling, varken från lärare och personal på skolan eller från andra barn.

Förskolan har ansvar att förhindra att barn behandlas illa och det regleras i skollagen och diskrimineringslagen. I dagligt tal brukar man kalla återkommande kränkningar för mobbning, men det är inte ett begrepp som används i lagstiftningen. Istället används begreppen kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier (se även bilaga 1 om begrepp och definitioner).

1.2.1 Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier

På varje förskola ska det enligt skollagen finnas ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling. Det målinriktade arbetet omfattar att främja, förebygga, upptäcka och åtgärda kränkande behandling. Varje år ska det upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka åtgärder man avser att påbörja eller genomföra det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska vara med i efterföljande års plan.

Enligt diskrimineringslagen ska förskolan arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Varje verksamhet ska ha riktlinjer som visar att sexuella trakasserier och trakasserier som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna inte accepteras. Varje förskola ska också ha rutiner som dels klargör hur verksamheten ska agera om trakasserier påstås ha inträffat, dels anger vem den som anser sig trakasserad ska vända sig till och vem som ska ansvara för att händelsen eller påståendena utreds.

De sju grunderna för diskriminering:

• Kön
• Könsidentitet eller könsuttryck
• Etnisk tillhörighet
• Religion eller annan trosuppfattning
• Funktionsnedsättning
• Sexuell läggning
• Ålder

För förskolorna i Lunds kommun väljer vi att ha en samlad plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier. Det är viktigt att all personal och vårdnadshavare känner till planen.

1.2.2 Skyldighet att anmäla

En förskollärare eller annan personal på förskolan som får veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier i samband med verksamheten ska anmäla detta till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla det till huvudmannen. När det gäller kränkande behandling är huvudmannen skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i de fall kränkande behandling konstaterats, vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden.

1.2.3 Ansvar

Huvudmannen, i detta fall Lunds kommun, har det yttersta ansvaret för att skollagen och diskrimineringslagen följs. I Lunds kommun har huvudmannen delegerat dessa ansvarsområden till respektive skolas rektor.

För verksamhet som avses i skollagens 25 kapitel (exempelvis öppen förskola och öppen fritidsverksamhet) och fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet gäller plikten att anmäla kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier för den personal som huvudmannen utser.

1.2.4 Lagstiftning

Lagstiftning som styr ovan beskrivna skyldigheter att arbeta mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier finns i:

• Skollagen 6 kap, 6-10 §§
• Diskrimineringslagen 3 kap, 16,18-20§§

1.3 Rutin för arbete då barn kan ha/har utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier

Barn- och skolförvaltningen har tagit fram en förvaltningsgemensam rutin som används när förskolan fått veta att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier av ett annat barn eller av personal. I dessa fall ska personalen informera rektor omgående i enlighet med 6 kap 10 § skollagen, eller 2 kap 7 § diskrimineringslagen (anmälningsplikt). All personal inom förvaltningens olika verksamheter omfattas av bestämmelserna.

Rutinbeskrivning när ett barn upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller sexuella trakasserier:

Medarbetare

När en medarbetare får veta att ett barn eller elev har eller kan ha blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier ska medarbetaren genast informera rektorn om detta, senast nästa arbetsdag.

Rektor

Så snart informationen nått rektorn görs en anmälan till huvudmannen om händelsen. Rektorn, eller en annan person som rektorn utser, börjar sedan att tala med de som varit involverade. Rektorn beslutar också om eventuella åtgärder för att förhindra att kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier fortsätter.

I de fall då kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier har konstaterats, följer rektorn, eller den rektorn utser, upp att åtgärderna varit tillräckliga och att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen har upphört. Om det i uppföljningen visar sig att de vidtagna åtgärderna inte varit tillräckliga beslutar rektorn om eventuella förändringar av de åtgärder som vidtagits tidigare, alternativt fattar beslut om nya åtgärder för att se till att den kränkande behandlingen, diskrimineringen eller trakasserierna verkligen upphör.

1.4 Ansvarig rektor

Cecilia Rietz

1.5 Förankring av planen

Nyupprättad plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier förankras med vårdnadshavarna genom att informera digitalt på Unikum och på förskolans webbsida.

Nyupprättad plan gås igenom med personalen i dess helhet på en arbetsplatsträff alternativt på en fortbildningsdag.

Plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier är ett underlag som rektor, mentor eller pedagogiska samordnare går igenom med ny medarbetare/kollega/vikarie som en del av introduktionen.

Vid läsårets första vårdnadshavarmöte på höstterminen informerar arbetslagen om planen och går igenom den med vårdnadshavare, samt förklarar hur förskolan arbetar främjande, förebyggande och rutin vid incident.

2 Föregående läsårs arbete och beskrivning av nuläge

2.1 Delaktighet

2.1.1 Barns delaktighet

Barnen har under läsåret 2023/2024 varit delaktiga genom att:

• Samtliga barngrupper har fått möjlighet att komma med synpunkter/förslag angående lärmiljö och lekmiljö.
• Alla grupper har arbetat med känslor.
• De tre händerna används i verksamheten och kompletterades med ytterligare en hand, "kom handen" som bjuder in till lek och aktivitet.
• Alla barnen har arbetat med att värna om sin integritet med hjälp av materialet "Stopp min kropp".
• Miljön har anpassats så att barnen ges möjlighet till balans mellan vila och aktivitet.
• Tillgänglighetsprojektet möjliggör för barnen att på olika sätt göra sig förstådda och delaktiga genom TAKK och bildstöd Widget online.
• Barnkonventionen har implementerats genom kompisböckerna.
• Kartläggning av lärmiljöerna inom- och utomhus har gjorts med hjälp av "glad gubbe, ledsen gubbe" för att förebygga och få syn på sårbara platser där pedagoger behöver finnas.
• Vi arbetar med inspiration av Reggio Emilias pedagogiska filosofi som bygger på barns delaktighet som grund i arbetet.

2.1.2 Vårdnadshavarnas delaktighet

Planen har publicerats på Unikum samt även nämnts och visats av pedagoger i mötet med vårdnadshavare i samband med introduktionen. Vårdnadshavare är välkomna att komma med tankar och förslag på vårdnadshavarmöte.

2.1.3 Personalens delaktighet

Kartläggning

De pedagogiska samordnarna följer upp att all övrig personal är delaktiga samt informerade om resultaten utifrån, trygghetsvandringar, observationer, incidentrapporter och enkäter. De pedagogiska samordnarna och specialpedagog ansvarar tillsammans med all övrig personal för att vara delaktiga i det fortsatta arbetet kring planen och kommande verksamhetsmål.

För att säkerställa det fortsatta arbetet med personalens delaktighet i planen kommer vi att ha en fast dagordning på storgrupps-möte samt i utvecklingsgruppens möte. Vi behöver hålla värdegrundsdiskussionerna ständigt levande i verksamheten.

Kollegiala samtal i strukturerade samtalsgrupper med givet underlag, BFL-grupper har bland annat handlat om värdegrundsarbete och planen mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier.

För att underlätta personalens arbete att följa årshjulet kommer rektor och de pedagogiska samordnarna att kontinuerligt påminna och stödja i arbetet. Utvecklingsgruppen träffas regelbundet enligt mötesplaneringen.

Årshjulet för värdegrundsarbetet ligger till grund för den årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling, på förskolan. Det är allas ansvar att arbeta med värdegrunden ständigt närvarande i allt samt signalera till pedagogiska samordnare eller specialpedagog om stöd i arbetet behövs.

Varje termin börjar med fördjupningsområdet Normer och Värden då särskilt fokus, undervisning och aktivitet riktas mot värdegrundsfrågor.

På arbetsplatsträff under höstterminen presenteras och tydliggörs personalens skyldighet att omgående rapportera till rektor om en eventuell kränkning har skett. Rektor startar då en utredning. All personal har genomgått utbildning i ämnet "Kränkning".

2.2 Resultat av föregående läsårs insatser och åtgärder

Åtgärder/insatser

Mål: Närvarande, deltagande personal som förstärker varje barns rätt till integritet. Alla barn har rätt att vara ifred på toaletten

Åtgärd: Så långt det är möjligt ordinarie personal vid toalettsituationer. Barnen byter sin egen blöja om det är möjligt. Personalen frågar barnet om det är ok att kolla blöjan.

Resultat: Barnen uttrycker att det känns bra att få vara själva på toaletten och välja vilken toalett de använder.

Analys: Vi upplever en ökad trygghet kring toalettbesök.

Mål: Personal ska vara deltagande och vara uppmärksam på vad som händer i leken såväl inomhus som utomhus. Ingripa vid tendenser vid orättvisor i leken.

Åtgärd: Utifrån kartläggningen/diskussioner i personalgruppen av personalens placering sker en ständig dialog kring vikten av att vara deltagande personal. Alla tar ansvar för samtliga barnen och sätter barnens trygghet och behov i fokus i olika situationer. Handledning av specialpedagog vid behov.

Resultat: Ökad medvetenhet. Lekytan utnyttjas mer effektivt.

Analys: Större sannolikhet att personalen upptäcker orättvisor och kan agera i förebyggande syfte.

Mål: Motverka och förebygga diskriminering och kränkande behandling.

Åtgärd: Samtal med barnen kring värdegrundsfrågor. Personalen använder sig av värdegrundsmaterialet bland annat"10 små kompisböcker" (Barnkonventionen). Personalen är deltagande och observanta på i vilka lägen de behöver gå in och stötta. Personalen agerar omedelbart med lämpliga åtgärder utifrån situation.

Resultat: Personalens och barnens medvetenhet och handlingskraft har ökat. Barnen har reflekterat och tagit till sig av värdegrundsmaterialet.

Analys: Vi upplever att barnen har en ökad förståelse för värdegrundsfrågor vilket vi har observerat i leken och möten mellan barnen. Pedagogernas känsla är att barnen känner trygghet och trivsel.

Mål: De vuxna ska vara mycket tydliga med att man inte accepterar någon form av diskriminering eller kränkande behandling.

Åtgärd: Ge positiv uppmärksamhet då barnen agerar respektfullt gentemot varandra och markera vid diskriminerande och kränkande situationer.

Resultat: Ökad medvetenhet hos barn och personal.

Analys: Pedagogerna har lyft upp och reflekterat kring uppkomna situationer.

Mål: Barnen utvecklar sin förmåga att värna om sin integritet.

Åtgärd: Implementera olika verktyg.

Resultat: Barnen har fått verktyg och våga säga ifrån (stopphanden), hjälpa varandra (hjälpande handen) och vara en snäll kompis (snälla handen), samt (kom handen) som inbjuder till lek och samvaro.

Analys: Vi ser att barnen använder "STOPP" för att värna om sin integritet och att personalen inte accepterar någon form av diskriminering och kränkande behandling. Vi ser även ökad aktivitet av snälla och hjälpande aktiviteter från barnen, både spontana och de som uppmuntras av pedagoger. Med hjälp av bildstöd löses konflikter enklare.

2.3 Beskrivning av nuläge

Vi har utifrån kartläggning av verksamheten från förra terminen/årets plan mot kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier dragit slutsatser om vilka risker som finns för kränkningar och hur vi ska arbeta för att förebygga dessa. Vi har även utifrån respektive diskrimineringsgrund dragit slutsatser om vilka risker för diskriminering och hinder mot likabehandling som finns, samt hur vi ska arbeta för att förebygga dessa och främja likabehandling.

Ett tydligt mönster i förra årets arbete kring planen är att vi fokuserat mycket på att vara närvarande/härvarande/deltagande personal som skyddar barnens integritet på olika sätt. Det har varit på exempelvis vid toalettbesök, sprida ut oss både inomhus och utomhus. Vi har också fokuserat mycket på att göra miljön tillgänglig och genomfört kartläggningar tillsammans med specialpedagog. Vi har i olika sammanhang även betonat vikten av att arbeta i mindre grupper eller stationsbaserat med deltagande vuxna.

I årets systematiska kvalitetsarbete framkom att det behöver finnas en tydligare struktur över hur vuxna fördelar sig inne som ute. En annan sak som kom fram var att den pedagogiska miljön behöver förfinas och tydliggöras, vilket också har skett. Något som också blev synligt var att vi behöver förbättra våra metoder i hur vi möter barns känslor.

Vi har vidareutvecklat den projektinriktade undervisningen för att öka kunskapen om varandras barngrupper och även använda varandra som tillgångar och möjligheter. Vi har fokuserat på språkutvecklande metoder och då inte bara på det talade språket utan också på kreativa uttrycksformer.

Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

3 Analys och åtgärder för kommande läsår

3.1 Analys

• Hur kartlägger, undervisar, dokumenterar och analyserar vi hur vi arbetar med diskrimineringsgrunden "etnisk tillhörighet”?
• Arbetet kommer att utgå ifrån utbildningen "Bygga broar" som många i personalen har deltagit i och flera pedagoger är anmälda till under HT-24.
• Vi kommer att fortsätta arbeta med att implementera och förtydliga Barnkonventionen. Alla barns rätt att känna till sina rättigheter men även skyldigheter att behandla alla lika. Vi fortsätter att arbeta med materialet " Stopp min kropp" för att ytterligare förstärka att det inte bara handlar om kroppsliga kränkningar utan även integritetskränkningar. Det nya materialet om samtycke: -Okej med dig? implementeras i verksamheterna. Att lyfta olikheter som något positivt och spännande som vi kan lära oss mer om.
• Specialpedagog har utbildats till Barnrättsstrateg.
• Vi kommer att ta hjälp av processledare som tillsammans med rektor deltar i utbildning genom Linnéuniversitetet. En frågeställning som har utkristalliserats är "Betydelsen av deltagande pedagoger för att uppnå en ökad inkludering".

Frågeställningar vi behöver arbeta vidare med

Till barnen

• Hur ska vi ta reda på om det faktiskt förbättras utifrån de förslag på åtgärder ni ger? Hur märker vi det? Hur kan det utvärderas?

Till personal

• Vad visar utvärderingen och kartläggningen oss som förskola?
• Vad behöver utvecklas? Hur vet vi det? Hur kan vi göra det?
• Vilka områden bör prioriteras och varför?
• Vad behöver prioriteras alternativt förändras inom det främjande arbetet? Vilka teman behöver prioriteras för kommande läsårs arbete?
• På vilket sätt bör det göras?

3.2 Nya mål, insatser och åtgärder

4 Bilaga 1: Begrepp och definitioner

Begrepp

Diskriminering

Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.

Direkt diskriminering

Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en pojke nekas arbeta med pärlplattor på grund av sitt kön.

Indirekt diskriminering

Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar barn på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.

Trakasserier och kränkande behandling

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker barn värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan).

Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att barn känner sig förolämpade, hotade, kränkta eller illa behandlade.

Kränkande behandling

Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook).

Både personal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling.

Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling:

• Lisa är stökig i barngruppen och vill inte lugna ner sig, pedagogen ger Lisa en örfil.
• Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på gården. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Förskolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger pedagogerna. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till.

Sexuella trakasserier

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande.

Repressalier

Personalen får inte utsätta barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när barn, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

Bilaga 2: Diskrimineringsgrunder

Diskrimineringsgrunder

Kön

Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på en händelse som kan vara diskriminering och trakasserier:

• Pedro blir retad av kompisarna på förskolan för att han är den ende killen som valt att vara med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]

Könsidentitet eller könsuttryck

Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i förskolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier]
• Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering]
• Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från tjejtoaletten eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier]

Etnisk tillhörighet

Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.

Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering]
• Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra barnen om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Personalen avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning

Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

• Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några barn. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier]
• Leila nekas att bära huvudduk med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det kan innebära att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering]

Funktionsnedsättning

Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.

Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier

• På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom en klass inom anpassad grundskola, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering]
• Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra barn ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]
• Patrik, som har ADHD, blir utkörd från samlingen för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar förskolan inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå här!” [diskriminering och trakasserier]

Sexuell läggning

Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning:

• Några barn brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier]
• Det har gått bra i förskolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med och leka. James vill inte vända sig till sin pedagog eftersom pedagogen ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier]

Ålder

Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.

Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen.

Exempel på händelser som kan vara trakasserier:

• Malte är ett år yngre än sina kamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier]
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes barngrupp. Hon blir sårad när de andra kamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]