Vad händer vid elbrist?

Lunds kommuns beredskap inför vintern är god. Vår uppgift är att samarbeta med viktiga aktörer i samhället för att kommunens kritiska verksamheter ska fungera, även om det skulle uppstå störningar i elförsörjningen. Här kan du läsa mer om vad som händer vid elbrist och planerade avbrott.

Hela Europa pressas nu av höga elpriser, särskilt till följd av minskade gasleveranser. Det beror på en rad faktorer, där Rysslands krig mot Ukraina är centralt. Även efterföljder av pandemin spelar en roll.

Om elförbrukningen blir för stor i förhållande till elproduktionen finns det en risk för så kallad effektbrist. Det är därför det är viktigt att vi alla hjälps åt att minska vår elanvändning, särskilt under vintermånaderna när risken för effektbrist är extra stor. Om effektbrist trots allt uppstår kan den statliga myndigheten Svenska Kraftnät beordra om så kallad manuell frånkoppling (MFK) – ett planerat elavbrott.

Manuell frånkoppling – en sista utväg

Att göra en manuell frånkoppling av elen (MFK) är en åtgärd som aldrig behövt användas i Sverige.

MFK handlar om att man under en kortare eller längre tid stänger av strömmen i delar av elnätet för att skydda det från överbelastning.

I år har Svenska Kraftnät bedömt att risken för MFK gått från låg till ”reell”. Att risken är ”reell” innebär dock fortfarande att risken är väldigt låg, särskilt för längre avbrott.

Om manuell frånkoppling blir aktuellt kommer Svenska Kraftnät välja ut vilka geografiska områden som berörs, hur mycket el som ska kopplas bort och hur länge bortkopplingen ska pågå. Svenska Kraftnät ger sedan order till regionala nätföretag (i Skåne huvudsakligen EON) hur de ska genomföra frånkopplingen. Frånkopplingen ska sedan ske inom 15 minuter.

Vilka elledningar som ska omfattas kräver lokal kunskap, och därför bestäms det exakta bortkopplingsområdet på regional och lokal nivå. För att veta vilka dessa användare är samarbetar kommuner, elnätsbolag, statliga myndigheter och regioner för att identifiera och planera hur samhällsviktiga verksamheter bör prioriteras vid elbrist. Detta förebyggande arbete kallas Styrel, och leds och samordnas av Länsstyrelserna med stöd från Energimyndigheten.

Styrel är en del av krisberedskapen

Styrel är en planeringsprocess för att samhället ska kunna prioritera elförsörjning till samhällsviktiga verksamheter om det uppstår en kortvarig effektbrist som kräver manuell frånkoppling.

Styrel är dock inte en beredskapsplanering för att hantera lägen med långvarig energibrist. Ett sådant scenario kräver i stället att elmarknadens aktörer, både elkunder och elproducenter, agerar på elmarknaden för att minska efterfrågan eller öka produktionen av el.

Kommunens beredskapsarbete

Styrel – Energimyndighetens webbplats

Så görs prioriteringar i Styrel

De prioriteringsklasser som används i Styrel fastslås i lagstiftningen. Prioriteringsklasserna är en del av samhällets krisberedskap, och de elanvändare som prioriteras vid effektbrist ska ha betydelse för liv, hälsa och för att samhället ska fungera. Det kan till exempel vara sjukhus, äldreboenden, skolor, räddnings- och larmtjänst, vattenförsörjning, telekommunikationer och kritiska industrier.

Så kan du som privatperson förbereda dig

Du ska alltid vara förberedd på ett längre strömavbrott, och det gäller oavsett orsak till avbrottet. Att vara förberedd för strömavbrott är en del av din hemberedskap. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram checklistor med tips på vad du bör tänka på och hur du kan förbereda dig på bästa sätt:

MSB om hemberedskap:

Minska din användning av el

Du kan ta ett eget ansvar för att minska din elanvändning och därmed minska risken för att vi hamnar i en situation med elbrist.

Enligt Svenska Kraftnät minskar risken för manuell förbrukningsfrånkoppling av elen till en femtedel om vi kan minska elanvändningen med två procent. Detsamma gäller om vi flyttar två procent av elanvändningen från dygnets morgon- och kvällstoppar.

Spara el – Energimyndighetens webbplats