Återvinning har blivit alltmer aktuellt. Nu siktar EU på att cirkulär ekonomi när det gäller produkter. Vad beror det på?
Sverige har en strategi för att införa cirkulär ekonomi. Kärnan i strategin är
”Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material”.
När vi producerar, konsumerar och kastar berör detta flera utmaningar samhället har idag. Det gäller energi och klimat, biologisk mångfald och hur vi använder mark samt tillgång till råvaror. Här har återvinning en nyckelroll.
Materialet som vi använder tas från naturen. Det gör att vi måste hushålla med våra resurser. Resurserna är "ändliga" eller så tar det oerhört lång tid för dem att genereras t.ex. olja, träd.
Ju mer vi kan återvinna, desto mindre förändrad markanvändning behövs. Förändrad markanvändning slår hårt mot biologisk mångfald där livsutrymmen för djur försvinner.
Med förändrad markanvändning menas att vi t.ex. skapar gruvor, hugger ner skog, skapar jordbruksmark eller bygger. Det är en faktor till att allt fler arter riskerar försvinna.
När det gäller matavfall är det viktigt att de naturliga ämnena som finns i matavfallet kommer tillbaks till jorden. När vi kan använda biogödsel från matavfallet kan vi undvika konstgjord gödsling och får till stånd ett kretslopp.
All produktion kräver energi. Det handlar om att ta fram råvaran, förädla den, skapa något av den och sen transportera varan till affär. Hela kedjan kräver energi i olika former. Vi sparar energi när vi återvinner materialet då det inte är lika energikrävande att bearbeta insamlat material jämfört med ny råvara. En av de största utmaningarna vi har i samhället idag är att ha koldioxidfri energi.
Tillverkningsprocessen för att skapa nytt material skapar också i vissa fall större belastning på miljön genom utsläpp jämfört med returmaterial, t.ex. en ny aluminiumburk skapar 20 ggr mer luftföroreningar jämfört med returråvara.
Om vi inte återvinner tar vi ut mer och mer råvaror från jorden. Resurser som kan ta lång tid att genereras. Earth Overshoot Day markerar det datum då mänsklighetens krav på ekologiska resurser och tjänster under ett visst år överstiger vad jorden kan återskapa under det året. År 2021 infaller dagen den 29 juli. Om alla på jorden levde som i Sverige, skulle dagen infalla den 6 april.
Samtidigt så lägger vi avfallet på hög. En del går till förbränning men även förbränning av avfall kostar pengar. Resterna från förbränningen blir slaggrus som läggs på hög så kallad deponi. Denna kräver kontroll så att inte farliga ämnen läcker ut därifrån. Att låta material som kan användas flera gånger brinna upp är ett slöseri med jordens resurser.
Uppdaterad:
Hjälpte informationen på denna sida dig?