Länk till startsidan

Vad händer med mitt avfall?

Gamla produkter eller förpackningar kan få nytt liv om vi hjälps åt. Att sortera rätt är en enkel men viktig insats som vi alla kan göra i våra hem. Vi kan inte längre leva som om vi hade flera planeter. Vi behöver hjälpas åt mot en cirkulär ekonomi.

Bland de miljömål som antagits finns ett delmål som berör avfall; ”Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

Behandlingsmetoder som används

Metod


Återanvändning

Genom att återanvända sparas mycket resurser både i råvaror och energi.

Återvinning

Återvinning sparar resurser då materialet återanvänds som råvara. Det minskar även energiförbrukning då materialet till viss del är bearbetat.

Biologisk behandling

Biologisk behandling innebär kompostering och rötning varifrån vi får kompostjord, biogödsel och biogas.

Energiutvinning

Energiutvinning är förbränning av avfall för att få energi. Används då avfall inte går att sortera för återvinning.

Deponering

Även om utvecklingen går framåt blir det en del kvar som vi inte kan ta hand om. Detta läggs på avfallsupplag med omfattande miljöskyddsåtgärder. Denna metod kallas för deponering.

Farligt avfall

Farligt avfall samlas in och omhändertas. Beroende på vilken sorts avfall det är kan metoderna vara till exempel återvinning, förbränning eller neutralisation/våtkemisk behandling.

Vad händer med förpackningar?

I Sverige har producenter av varor ett ansvar att ta hand om förpackningarna som produkterna levereras i. Det kan vara konservburken, mjölkförpackningen, tandkrämstuben, glas eller tidningar.

Glas

Visste du att återvinning av glas sparar 20 procent energi jämfört med glas tillverkad från ny råvara? Glas går att återvinna hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras?

Glas har unika egenskaper då det är absolut tätt och inte påverkar doft eller smak. Glasbruken började redan på 1870-talet att köpa in ”begagnat” glas för återanvändning. Under 60-talet blev glasförpackningar för livsmedel allt vanligare. Detta medförde att återanvändningen blev mer systematisk. 1970 görs de första försöken med glasåtervinning i dagens mening och tio år senare får projektet mer organiserade former. I dag ligger återvinningsgraden på över 90%.

Från återvinningsstationen körs det insamlade glaset till ett mellanlager. Härifrån fraktas det vidare till Svensk Glasåtervinning i Närke. Efter sortering krossas glaset för att sedan användas som ny råvara. Förutsättningen för att återglas ska fungera som ny råvara är att det är rent och fritt från främmande material. Därför kan inte olika sorters glas blandas. Det går inte att lägga kristallglas, glödlampor, ugnseldfasta formar eller glashällar i samma insamlingskärl som för färgat och ofärgat glas. Varje ton återvunnet glas sparar 1020 kg råvara.

Det är viktigt att färgerna inte blandas. Särskilt känslig är den ofärgade glasråvaran. Färgat glas som hamnat i vit behållare gör att innehållet måste klassas som färgat. Då måste glasbruken använda ny råvara i stället för återvunnet glas i sin tillverkning av ofärgat glas.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in glasförpackningar sorterat i ofärgat och färgat glas både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Matavfall

Idag har biogas blivit ett alltmer etablerat drivmedel. Sorterar du ut matavfallet bidrar du både till biogas och till biogödsel.

Rätt sorterat ger god kvalité

Matavfall är, efter behandling, ett perfekt gödsel till vår åkermark. Vi sluter ett kretslopp och låter åkermarken få tillbaka näring. När matavfall behandlas genom så kallad rötning kan vi utvinna både biogödsel och biogas. Och biogas är ett alternativt drivmedel som är högaktuellt i miljödebatten.

Det är viktigt att det bara sorteras rester av mat och matavfall i pappåsen. Då har vi tillsammans lagt en bra grund för att kvalitén på biogödsel och biogasen ska bli bra.

Vad är biogas?

Biogas bildas när organiskt material (matrester, växter, gödsel, avloppsvatten mm) bryts ned av mikroorganismer i syrefria miljöer. Biogastekniken innebär att man utnyttjar mikroorganismernas naturliga förmåga att omvandla organiskt avfall till förnybar energi. Samtidigt bildas en näringsrik slutprodukt som kan användas som gödningsmedel.

Det insamlade matavfallet förbehandlas genom att pressas så att påsar och annat fast material ska gå sönder. För att nedbrytningsprocessen ska fungera bra ska avfallet vara i flytande form. Därefter förs materialet vidare till en rötningskammare där det rötas. Matavfallet behandlas i en biogasreaktor som ger den syrefria miljön. Vid nedbrytningen bildas biogas i vilken den energirika gasen metan finns som en viktig del. Det som blir kvar kommer sedan att kunna användas som biogödsel.

Att bygga biogasanläggningar och samla in matavfallet separat ger en långsiktig och hållbar avfallshantering som sluter kretsloppen. Biogasen är en förnyelsebar energi och kan användas till värme, el eller fordonsdrift utan att bidra till växthuseffekten. Intresset är stort för att använda biogas som fordonsbränsle efter att det renats från koldioxid.

Vad är biogödsel?

När biogasprocessen är klar blir en näringsrik produkt kvar - biogödsel. Den innehåller all den näring som fanns med från börjar och dessutom har en stor del av det bundna kvävet omvandlats till en form som är lättillgänglig för nya grödor på våra åkrar. Detta är en fördel då ett av miljöproblemen i det moderna lantbruket är utlakningen av kväve från marken.

Den här energirika restprodukten benämns olika men mest förekommande är biogödsel, biomull eller rötrest.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in matavfall både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Metall

Att återvinna metall sparar stora mängder energi jämfört med att tillverka ny metall.

Visste du att man kan återvinna stål och aluminium hur många gånger som helst? Återvinning av aluminium sparar 95% av den energi som annars behövs för att göra ny aluminium? Återvinning av stål sparar 75% av den energi som annars behövs för att göra nytt stål?

Alla metallförpackningar som samlas in i Sverige återvinns, även lock och kapsyler. Efter att de samlats in sorteras förpackningarna så att stål skiljs från aluminium. Detta sker med hjälp av en kraftig magnet som drar till sig stålburken.

Stål

Metallen smälts till ”nytt stål”. Detta kan göras hur många gånger som helst. Vid nedsmältning sparar vi 75% av energin jämfört med att göra nytt stål från malm. Att återvinna stål har skett sedan skrothandeln bstartade. Efter nedsmältning säljs stålet till företag som tillverkar nya förpackningar, delar till kylskåp, motorer och så vidare.

Aluminium

Sedan andra världskriget har användningen av aluminium mer än femdubblats i Sverige. Aluminiumskrot har blivit en viktig råvara och utgör en betydande andel av aluminiumförsörjningen. Anledningen till detta är att energibehov och miljöpåverkan vid omsmältning är endast ca 5% jämfört med nytillverkning. Vi sparar därmed 95% energi.

Allt aluminium som samlas in kan återvinnas. Materialet har lika hög kvalité som nytillverkat och kan återvinnas hur många gånger som helst. Efter sortering transporteras aluminiumet till smältverk där det smälts ner till nytt aluminium och får nya användningsområden bland annat som råvara till nya förpackningar.

Ett kilo aluminium räcker till mycket. Som förpackningsmaterial till mer än 70 läskburkar. Vid användning av aluminium i produkter sparas stora mängder energi tack vare att aluminium är så lätt. Vid transporter av drycker i Sverige sparas årligen mer än tre miljoner liter dieselolja tack vare den lätta returburken jämfört med om dryckerna varit fyllda på returglas.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in både metallförpackningar och metall i form av skrot (främst från företag). En grovsortering görs vid vår anläggning i Dalby. Därefter trycks materialet ihop, för att minimera antalet transporter.

Papper och kartong

Mängden pappersförpackningar ökar, vi får in allt mer sorterade pappersförpackningar och kartonger. Det är positivt. Mängden pappersförpackningar (exkl. wellpapp) som återvinns i Sverige motsvarar drygt en miljon träd och pappersfibern kan återvinnas upp till sju gånger innan den är utsliten. Var tredje pappersförpackning som finns i din livsmedelsbutik är tillverkad av återvunna pappersförpackningar.

Wellpapp är ett förpackningsmaterial med ett ytterskikt gjort av papper med ett eller flera vågiga mellanskikt.

Papp och kartong är ett tjockt och styvt förpackningsmaterial av papper som inte har något vågigt mellanskikt. Beroende på tjockleken kallas det antingen papp eller kartong. Papp är ett tjockare förpackningsmaterial än kartong.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in papp, kartong och wellpapp både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Plast

Plast är en produkt framställd av olja, dvs fossil råvara. Plast är därför mer och mer omdiskuterat och det är viktigt att vi försöker minska användandet av plats. Den plast vi använder ska återvinnas och inte hamna i hav eller natur.

Visste du att ett kilo plast motsvarar ungefär en liter olja. Den kemiska sammansättningen är samma som för olja och förbränningsavgaserna blir därför också lika.

Det är kravet på förpackningens egenskaper som styr vilken sorts plast som används.

  • Den vanligaste plastsorten i förpackningar är LD (low density) polyeten. Den används huvudsakligen i film, påsar, säckar och bärkassar.
  • Därefter kommer HD (high density) polyeten och polypropen. Dessa plaster används i flaskor, dunkar med mera men även till viss del i våra påsar och säckar.
  • Det finns även mindre mängder av PET och polystyren i förpackningar. PVC förekommer numera mycket sällan i förpackningar.

All plast som används i förpackningar är återvinningsbar.

De plastförpackningar som idag går till återvinning är hårda förpackningar, mjukplast samt pallemballage (krymp- och sträckfilm) från storförbrukare. De olika plastkvaliteterna balas och levereras vidare för återvinning och används som ny råvara.

Mjuka plastförpackningar, till exempel plastpåsar och plastfolie, återvinns även de. Då de sorteras tillsammans med hårdplast genomgår materialet en finsortering där hårdplast och mjukplast sorteras för sig. Detta sker med luft/sug där mjukplasten separeras.

Pallemballage (krymp- och sträckfilm) består av en enda plastsort – LD-polyeten. Detta enhetliga material skickas direkt till plaståtervinnare utan någon ytterligare sortering.

Produkter av återvunnen plast

De i Sverige vanligast förekommande produkterna som i dag görs av återvunnen plast är bärkassar och sopsäckar, men det kan även användas i en stor mängd plastprodukter såsom vissa typer av rör, flaskor och dunkar (ej livsmedel), marktäckningsfilm för jordbruket med mera. Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan återvinnas till exempelvis plank eller pallklossar där plastmaterialet i vissa fall blandas med sågspån för att förbättra egenskaperna.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in plastförpackningar både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Returpapper

I Sverige har vi sorterat returpapper i några decennier. Visste du att ett ton återvunnet papper motsvarar 12 träd? Att pappersfibrer kan återvinnas 5–7 gånger innan fibrerna är utslitna?

När man använder returpapper för att producera nytt papper, går det åt mindre vedråvara för att producera en given mängd papper än när nytt papper produceras. Detta gör att vi även förbrukar mindre energi och sparar naturresurser.

Diskussioner om återvinning av returpapper har i många fall handlat om antingen materialåtervinning eller energiutvinning. Returpapper som är av bra kvalitet bör samlas in för materialåtervinning.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in returpapper både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Uppdaterad:

Hjälpte informationen på denna sida dig?