Vad händer med mitt avfall?

Glas har unika egenskaper då det är absolut tätt och inte påverkar doft eller smak. Glasbruken började redan på 1870-talet att köpa in ”begagnat” glas för återanvändning. Under 1960-talet blev glasförpackningar för livsmedel allt vanligare. Detta medförde att återanvändningen blev mer systematisk. 1970 görs de första försöken med glasåtervinning i dagens mening och tio år senare får projektet mer organiserade former. I dag ligger återvinningsgraden på över 90 procent.

Från återvinningsstationen körs det insamlade glaset till ett mellanlager. Härifrån fraktas det vidare till Svensk Glasåtervinning i Närke. Efter sortering krossas glaset för att sedan användas som ny råvara. Förutsättningen för att de insamlade glasförpackningarna ska fungera som ny råvara är att det är rent och fritt från främmande material. Därför kan inte olika sorters glas blandas. Det går inte att lägga kristallglas, glödlampor, ugnseldfasta formar eller glashällar i samma insamlingskärl som för färgade och ofärgade glasförpackningar.

Det är viktigt att färgerna inte blandas. Särskilt känslig är den ofärgade glasråvaran. Färgat glas som hamnat i vit behållare gör att innehållet måste klassas som färgat. Då måste glasbruken använda ny råvara i stället för återvunnet glas i sin tillverkning av ofärgat glas.

Varje ton återvunnet glas sparar 1020 kg råvara.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in glasförpackningar sorterat i ofärgat och färgat glas både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Rätt sorterat ger god kvalité

Matavfall är, efter behandling, ett perfekt gödsel till vår åkermark. Vi sluter ett kretslopp och låter åkermarken få tillbaka näring. När matavfall behandlas genom så kallad rötning kan vi utvinna både biogödsel och biogas. Och biogas är ett alternativt drivmedel som är högaktuellt i miljödebatten.

Det är viktigt att det bara sorteras rester av mat och matavfall i pappåsen. Då har vi tillsammans lagt en bra grund för att kvalitén på biogödseln och biogasen ska bli bra.

Vad är biogas?

Biogas bildas när organiskt material (matrester, växter, gödsel, avloppsvatten mm) bryts ned av mikroorganismer i syrefria miljöer. Biogastekniken innebär att man utnyttjar mikroorganismernas naturliga förmåga att omvandla organiskt avfall till förnybar energi. Samtidigt bildas en näringsrik slutprodukt som kan användas som gödningsmedel.

Det insamlade matavfallet förbehandlas till något som kallas slurry som är flytande. Därefter förs materialet vidare till en rötningskammare där det rötas. Matavfallet behandlas i en biogasreaktor som ger den syrefria miljön. Vid nedbrytningen bildas biogas i vilken den energirika gasen metan finns som en viktig del. Det som blir kvar kommer sedan att kunna användas som biogödsel.

Att samla in matavfallet separat ger en långsiktig och hållbar avfallshantering som sluter kretsloppen. Biogasen är en förnyelsebar energi och kan användas till värme, el eller fordonsdrift utan att bidra till växthuseffekten. Intresset är stort för att använda biogas som fordonsbränsle efter att det renats från koldioxid.

Vad är biogödsel?

När biogasprocessen är klar blir en näringsrik produkt kvar - biogödsel. Den innehåller all den näring som fanns med från börjar och dessutom har en stor del av det bundna kvävet omvandlats till en form som är lättillgänglig för nya grödor på våra åkrar. Detta är en fördel då ett av miljöproblemen i det moderna lantbruket är utlakningen av kväve från marken.

Den här energirika restprodukten benämns olika men mest förekommande är biogödsel, biomull eller rötrest.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in matavfall både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Alla metallförpackningar som samlas in i Sverige återvinns, även lock och kapsyler. Efter att de samlats in sorteras förpackningarna så att stål skiljs från aluminium. Detta sker med hjälp av en kraftig magnet som drar till sig stålburken.

Stål

Metallen smälts till ”nytt stål”. Detta kan göras hur många gånger som helst. Vid nedsmältning sparar vi 75 procent av energin jämfört med att göra nytt stål från malm. Efter nedsmältning säljs stålet till företag som tillverkar nya förpackningar, delar till kylskåp, motorer och så vidare.

Aluminium

Sedan andra världskriget har användningen av aluminium mer än femdubblats i Sverige. Aluminiumskrot har blivit en viktig råvara och utgör en betydande andel av aluminiumförsörjningen.

Allt aluminium som samlas in kan återvinnas. Materialet har lika hög kvalité som nytillverkat och kan återvinnas hur många gånger som helst. Efter sortering transporteras aluminiumet till smältverk där det smälts ner till nytt aluminium och får nya användningsområden bland annat som råvara till nya förpackningar.

Ett kilo aluminium räcker till mycket, som förpackningsmaterial till mer än 70 läskburkar. Vid användning av aluminium i förpackningar sparas stora mängder energi tack vare att aluminium är så lätt. Vid transporter av drycker i Sverige sparas årligen mer än tre miljoner liter dieselolja tack vare den lätta returburken jämfört med om dryckerna varit fyllda på returglas.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in både metallförpackningar och metall i form av skrot (främst från företag).

Wellpapp är ett förpackningsmaterial med ett ytterskikt gjort av papper med ett eller flera vågiga mellanskikt.

Papp och kartong är ett tjockt och styvt förpackningsmaterial av papper som inte har något vågigt mellanskikt. Beroende på tjockleken kallas det antingen papp eller kartong. Papp är ett tjockare förpackningsmaterial än kartong.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in papp, kartong och wellpapp både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

Det är kravet på förpackningens egenskaper som styr vilken sorts plast som används.

• Den vanligaste plastsorten i förpackningar är LD (low density) polyeten. Den används huvudsakligen i film, påsar, säckar och bärkassar.
• Därefter kommer HD (high density) polyeten och polypropen. Dessa plaster används i flaskor, dunkar med mera men även till viss del i våra påsar och säckar.
• Det finns även mindre mängder av PET och polystyren i förpackningar. PVC förekommer numera mycket sällan i förpackningar.

All plast som används i förpackningar är återvinningsbar.

De plastförpackningar som idag går till återvinning är hårda förpackningar, mjukplast samt pallemballage (krymp- och sträckfilm) från storförbrukare. De olika plastkvaliteterna balas och levereras vidare för återvinning och används som ny råvara.

Mjuka plastförpackningar, till exempel plastpåsar och plastfolie, återvinns även de. Då de sorteras tillsammans med hårdplast genomgår materialet en finsortering där hårdplast och mjukplast sorteras för sig. Detta sker med luft/sug där mjukplasten separeras.

Pallemballage (krymp- och sträckfilm) består av en enda plastsort – LD-polyeten. Detta enhetliga material skickas direkt till plaståtervinnare utan någon ytterligare sortering.

Produkter av återvunnen plast

De i Sverige vanligast förekommande produkterna som i dag görs av återvunnen plast är bärkassar och sopsäckar, men det kan även användas i en stor mängd plastprodukter såsom vissa typer av rör, flaskor och dunkar (ej livsmedel), marktäckningsfilm för jordbruket med mera. Fraktioner av mer blandad kvalitet och kulör kan återvinnas till exempelvis plank eller pallklossar där plastmaterialet i vissa fall blandas med sågspån för att förbättra egenskaperna.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in plastförpackningar både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.

När man använder returpapper för att producera nytt papper, går det åt mindre vedråvara för att producera en given mängd papper än när nytt papper produceras. Detta gör att vi även förbrukar mindre energi och sparar naturresurser.

Insamling

Lunds Renhållningsverk samlar in returpapper både från villahushåll, flerbostadshus och företag/institutioner.