Social hållbarhet och folkhälsa

Ett socialt hållbart samhälle är ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Folkhälsoarbete är att arbeta med de bestämningsfaktorer som påverkar hälsan, genom att skapa stödjande miljöer eller undanröja risker.

Utgångspunkter för arbetet med folkhälsa i Lunds kommun

Utgångspunkten för Lunds kommuns folkhälsoarbete är dels det övergripande nationella folkhälsomålet, Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation, dels de åtta prioriterade målområden som riksdagen fastställt:

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Strukturen för arbetet med folkhälsa i Lunds kommun

De nationella målområdena 1-7 utgör rubrikerna i Lunds välfärdsrapport som tas fram vart fjärde år. Rapporten beskriver lundabornas hälsa och analyserar folkhälsoläget i kommunen. Syftet med välfärdsrapporten är att följa effekterna av det samlade arbetet med folkhälsa och goda livsvillkor.

Med utgångspunkt i välfärdsrapportens resultat prioriterats följande områden:

• Ekonomiskt utsatta barn
• Levnadsvanor
• Stress och psykisk ohälsa bland barn och unga

Handlingsplaner för de prioriterade områden som lyfts i välfärdsrapporten tas fram i samverkan med berörda förvaltningar, civilsamhället och andra berörda aktörer. Handlingsplanerna är tvååriga.

Fakta om folkhälsa

Folkhälsa är, till skillnad från individens hälsa, ett begrepp för hela befolkningens samlade hälsa. Det tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa innebär alltså att hälsan är så god som möjligt och samtidigt så jämlikt fördelad som möjligt bland olika grupper i samhället.

Livsvillkor och levnadsvanor är begrepp som används inom folkhälsoarbetet. Det som i allmänhet menas med livsvillkor är förhållanden som omger en individ (så som bostad, arbete och lagstiftning) medan levnadsvanor är en individs eget agerande (så som kosthållning och fysisk aktivitet). Tillsammans med sociala mellanmänskliga faktorerna som en individ ingår i och fasta individuella faktorer så som kön, ålder och arv utgör det den vanligaste modellen för hur hälsa skapas.

Nätverk för hälsosamma städer

Från och med 2011 är Lund medlem i det nationella Healthy Cities nätverket. Nätverket ingår i ett internationellt samarbete som medlem av WHO:s europeiska nätverk för hälsosamma städer, WHO European Healthy Cities Network.

Det nationella nätverket består av ett antal svenska kommuner som föresatt sig att stötta varandra i arbetet med att uppnå det nationella folkhälsomålet och dess målområden och utveckla den lokala folkhälsopolitiken.

Nätverkets övergripande fokus är att arbeta strategiskt för en jämlik folkhälsa och balansera miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter för en hållbar utveckling av våra städer.