Här får kommunens arbetskläder nytt liv!

16 oktober, 2020

Varje år köper kommunens verksamheter arbetskläder, skor och skyddskläder för miljontals kronor. Genom att bli bättre på att tänka cirkulärt i hanteringen av kläder finns inte bara pengar att spara - utan även möjlighet att göra vinster på flera andra plan.

Trasiga arbetskläder? Byxor som behöver läggas upp? Eller har du tappat några knappar? Vänta i så fall med att köpa nytt – skicka dina grejor till Arbetscentrum istället!

Den uppmaningen får nu serviceförvaltningens medarbetare på Lundafastigheter, Markentreprenad och Måltidsservice, som tecknat ett avtal med socialförvaltningens Arbetscentrum för reparation eller justering av sina arbetskläder. Ett samarbete, som innebär snudd på full pott i hållbarhetstänk – ekologiskt, ekonomiskt och socialt – och förhoppningsvis kommer att leda till ”vinster” på flera olika plan.

- Genom att börja tänka cirkulärt och fundera på hur vi kan minimera avfallet så kan vi ganska enkelt få positiva effekter för både miljön och ekonomin. Tänk vilket berg med skor och kläder vi som förvaltning slänger idag, förklarar serviceförvaltningens miljö- och utvecklingssamordnare Anne Pivén som ingått i en arbetsgrupp som sett över klädhanteringen.

Arbetscentrum

Bilden: Arbetscentrums samordnare Maria Jönsson och Solveig Olsson går igenom en ny beställning från serviceförvaltningen.

 

Arbetsgruppen konstaterar att förvaltningen årligen köper in arbets- och skyddskläder för omkring 1,5 miljoner kronor och inte sällan i onödan när något går sönder eller en medarbetare slutar. Det är förstås mycket pengar, men gruppen har inte bara tittat på kostnader utan även funderat vidare runt återbruk, återvinning och vad som kan göras för att minska slitaget så att kläderna håller längre.

Gruppen konstaterar att hela kedjan – från tillverkning till att plagget byts ut –förbrukar resurser i form av fiberråvara, färger, kemikalier, vatten och energi i olika processer, som i sin tur kan innebära belastning på miljön av hälsofarliga ämnen.

Egna budpåsar

Ett steg på vägen är alltså att skicka trasiga arbetskläder till Arbetscentrum. Men vilka är det då som tar hand om kläderna? Och hur går det till? Svaret hittar vi i en tygsäck på ett av borden i syateljén på Tage Erlanders väg.

- Vi har, i samråd med Måltidsservice och Lundafastigheter, sytt upp sådana här säckar som man kan lämna kläder i och som körs hit med internposten, berättar enhetsadministratör Pär Andersson.

Enheten bildades för snart 20 år sedan och har i dag en rad olika aktiviteter för brukare inom socialpsykiatrin, som får placering på Arbetscentrum efter biståndsprövning.

- Det är ofta personer som står långt från arbetsmarknaden. Vår verksamhet utgår från deras behov – det ska vara meningsfullt, begripligt och hanterbart, förklarar Pär.

Arbetscentrum


För tillfället är ett 70-tal personer inskrivna, varav 18 regelbundet kommer till syateljén i mindre grupper där de handleds av Maria Jönsson och Solveig Olsson. Tillsammans förbereder de vad som ska göras, köper in material och för hur de ska lära ut olika moment.

- Många som kommer hit vill lära sig att sy, men kan ingenting. Det är jätteroligt att se brukarnas utveckling och hur de lär sig att göra saker som de inte trodde att de kunde, säger Maria Jönsson.

Utvecklande uppdrag

Till uppdragen, som Arbetscentrum kan fixa, hör att sy i knappar, lägga upp byxor och laga revor, men inte större jobb som att byta dragkedja i jackor eller laga varselkläder.

- Vi gör inte jobb som inte är utvecklande eller görbart. Blixtlås är ett svårt moment och det är inte meningen att Solveig och Maria ska göra jobbet bara för att det ska bli gjort, konstaterar Pär. Det kan också vara svårt ibland att lova ett bestämt leveransdatum, eftersom leveransen är beroende av hur många andra uppdrag man får in samtidigt och av hur många deltagare som kommer till ateljén. Nu under Covid-19 har det varit något färre än normalt, eftersom en del valt att stanna hemma för att undvika risken för smittspridning.

 

Arbetscentrum


Förutom att laga och justera kläder har Arbetscentrum även tagit fram några egna produkter, som finns att beskåda i en monter utanför ateljén. I skrivande stund är åtta egendesignade orange grytlappar på väg till köket på Järnåkraskolan.

- Vi testade och tog fram en variant, så fick köket tycka till om storlek, tjocklek och mönster, berättar Solveig Olsson och visar upp några tygprover. Några av dem kommer från gamla draperier, som tidigare hängt i Folkparken. Andra har tagits om hand av en kund och lämnats till Arbetscentrum, vilket också går hand i hand med återbrukstänket. Varför köpa nytt när det finns bra tyger som annars bara skulle kastas?

Vävstol och textilier får nytt liv

Detsamma gäller den vävstol, som Arbetscentrum precis fått uppmonterad, som en gång i tiden stod på S:t Lars och som nu kommer att användas till att väva trasmattor - vilket ju är ett klassiskt knep för att ta tillvara på gamla tygrester.

Men den största vinsten med samarbetet ligger förmodligen hos deltagarna:

- Den sociala betydelsen är stor för deltagarna och det händer ofta att deltagarna kommer och fikar här även om de inte har arbetspass den dagen. Många av deltagarna bor ensamma i lägenheter runt om i kommunen och arbetscentrum är en viktig socialarena för dem. Här knyts kontakter och man delar med sig av sina erfarenheter och det finns alltid någon som lyssnar om man mår dåligt eller om man har varit med om någonting roligt, avslutar Pär Andersson. 

cirkulärt tänkande arbetskläder

Illustration: Det finns många aspekter på att förlänga arbetsklädernas livslängd. Här är några frågeställningar som serviceförvaltnnigens arbetsgrupp tittat på.