Våra sopor och klimatförändringarna

Under 2015 uppstod det 508 kg avfall per invånare i Lunds kommun. I detta ingår då allt avfall från hushållsavfall till returmaterial samt det som kommer in via återvinningscentralerna. Detta gör att vi måste välja på hur vi ska hantera avfallet. Mycket av det avfall som uppstår kan användas igen och fylla behov som vi har.

 

  • Vi kan spara naturresurser i form av skog, metall osv. 
  • Vi kan i tillverkningsprocessen av olika produkter spara energi om vi använder återvunnet material. 
  • Vi kan få ut nyttigheter som värme, el och biogas.

Beroende på hur vi väljer att hantera avfallet kan vi både spara resurser och samtidigt få ut resurser som annars vi var tvungna att få på annat sätt.

Och vi kan minska utsläppen!

Det beror på främst på att återvinning minskar energibehovet i produktion av nya varor. Återvinner vi, minskar behovet av jungfrulig råvara och då minskar också energianvändningen och koldioxidutsläppen. Eftersom återvunnet material redan är bearbetat blir inte processen lika energikrävande. Likaså sparas den energi som skulle ha gått åt till att få fram råvaran t.ex. brytning av metall.

Exempel:

  • återvinning av aluminium sparar 95 % av den energi som annars behövs för att göra ny aluminium
  • återvinning av stål sparar 75 procent av den energi som annars behövs för att göra nytt stål


Redan med dagens återvinningsnivåer av aluminium, glas, papper, plast och stål och undviks utsläpp på omkring 6,2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar nästan tio procent av de totala svenska utsläppen av växthusgaser!

Ökad återvinning

av aluminium, glas, papper, plast och stål bedöms lågt räknat och på kort sikt kunna bidra till minskade koldioxidutsläpp på drygt 685 000 ton. Det motsvarar utsläppen från nästan 250 000 vanliga personbilar.

Matavfall, slam m.m.

Matavfall, slam med mera kan genom behandling ge biogas. En gas som kan användas till mycket. Gasen kan ge värme, el och drivmedel. Biogas är en av de viktigaste alternativen idag som fordonsbränsle.

  • Fordonsgas ger samma effekt som bensin men minskar utsläppen av koldioxid med ca 90 procent för biogas. Detta då biogas är förnyelsebart och inte tillför något nytt nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Det är koldioxid som redan finns i luften och som bundits in i växterna via fotosyntesen.
  • Biogas är en del i det naturliga kretsloppet. Restprodukten från biogastillverkning är en näringsrik gödselprodukt, biogödsel, som kan ersätta konstgödsel. Den innehåller all den näring som fanns med ifrån början. Dessutom omvandlas en stor del av det bundna kvävet.

Energiinnehåll

1m3 biogas = 9,8 kWh
1 liter bensin = 8,8 kWh, dvs 1m3 biogas motsvarar
mer än 1,10 liter bensintill en form som är lättillgänglig för grödan.På så viss sluts kretsloppet till åkermarken på ett naturligt sätt.


Restavfall

Restavfall är det som blir kvar efter utsortering av olika material och matavfall. Oftast kallas det för hushållssopor och dessa går till förbränning.

Från en kraftvärmeanläggning kan både värme och el fås när sopor förbränns. Förbränningen av sopor är en behandlingsmetod som kompletterar de övriga metoderna. Detta gör att vi kan undvika att lägga visst avfall på soptipp. Förbränning är dock slutlig så om vi sorterar fel så förstör vi material som kunde ha återvunnits.

Givetvis vore det bästa att förebygga så att mängden avfall inte blir så stor.

Det kan vi alla göra genom att välja vad vi köper.


Framtid nu - Är du med?
Är du med på att öka hushållningen med våra resurser?

Faktaansvarig: Lunds renhållningsverk

Kontakt

Lunds Renhållningsverk

Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Traktorvägen 16, Lund
Telefon (växel): 046 - 359 50 00

Kundtjänst

Lunds Renhållningsverk

Telefon: 046-35 53 90
Telefontid: vardagar klockan 09-12, 13-15

Telefon Container, brunnar: 046 -359 53 92
Telefontid: vardagar kl. 08 - 12, 13 - 16

Telefon B
etalningsfrågor
:  046 - 35 53 40

E-post: renhallningsverket@lund.se