Tips för bättre tillgänglighet

Det finns enkla åtgärder som fastighetsägare gör för att underlätta ett besök hos frisören, dagcentralen, livsmedelsbutiken, den ideella föreningen och andra publika lokaler för de av oss som har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Ledstång

En ledstång underlättar när man behöver stöd i trappan eller rampen. Man får ett bra grepp kring en rund ledstång. Ledstången ska sitta så man kan ta tag i den innan man lyfter sin fot och så att man inte behöver släppa greppet förrän man kommit upp eller ner för steget, vilplanet eller hela trappan. Den ska inte sitta för högt; 0,9 meter över marken eller golvet där man ska ta stöd och att den sedan följer trappan.

Stegmarkering

Där stegen i en trappa är svåra att skilja från golv, vilplan eller trottoar blir det otydligt var trappan börjar och slutar. Tydligt blir det med en vit markering på steget mot ett mörkt golv, vilplan eller marksten alternativt mörk markering mot ett ljust golv, vilplan eller marksten.

Skillnaden bör vara minst 0,40 enligt NCS Natural Colour System. Det finns några olika metoder med målning, list, inläggning eller marksten.

Ramp

En del åtgärder är enklast att genomföra vid en ombyggnad. En fast ramp på utsidan eller insidan kan ersätta trappsteg. Fasta ramper ska inte luta mer än 1:12 och framför en entrédörr ska finnas ett vilplan där det inte lutar. Det ska vara tydligt var lutningar och steg börjar och slutar.

När det finns en trappa och det är svårt att hitta en annan lösning kan man ha en lös ramp som läggs ut vid behov. Trappan ska inte ha mer än ett eller två steg och trottoaren måste vara tillräckligt bred. Rampen bör inte vara brantare än 1:5. Nedanför trappan finns en ringklocka så att man kan få kontakt med butikspersonalen.

Höjd trottoar

De fastighetsägare som inte kan ordna tillgängligheten till sin publika lokal inom fastigheten eller på kvartersmark kan finna en lösning tillsammans med tekniska förvaltningen. Om nivåskillnaden inte är större än 8-9 cm kan tekniska förvaltningen ge tillstånd till att höja trottoaren om det är möjligt med tanke på hur omgivningen ser ut och hur den används.

Automatiska dörrar

Med dörrautomatik blir en tung dörr inget hinder. Dörrautomatik kan regleras via sensor eller manöverdon (s k armbågs-kontakt). En sensor startar dörrautomatiken när någon närmar sig dörren. I vissa fall kan det vara olämpligt med sensor eftersom den även kan reagera för förbipasserande personer.

En armbågskontakt ska monteras lodrätt med centrum cirka 80 cm över golv och placeras så att man inte står i vägen för dörrens rörelse. Ofta placeras armbågskontakter så att de är svåra att nå för person i rullstol. Ett bra knep, för att undvika detta, är att tänka hur man skulle vilja ha armbågskontakten placerad när man kör en barnvagn eller kundvagn.

Dörrautomatik har stor betydelse i hissar också. I de flesta hissar använder man samma dörr för att komma in och ut. Om hissen har automatisk öppning av dörren kan en person i rullstol både komma in i och ur hissen även om det inte finns plats att vända rullstolen.

Hissknappar

I hissen finns det många knappar och viktig information om vad som finns på våningsplanen. Med kännbar, upphöjd text eller siffra och punktskrift kan fler personer använda hissen. Knappen för våningsplanet med utgång ska vara annorlunda i färg och form – det underlättar för alla.

Toaletter

En toalettdörr som bara har ett vanligt handtag på dörren blir svår att stänga från insidan när man sitter i rullstol. Monterar man ett draghandtag på dörren cirka 1,0-0,8 m höjd (högst vid dörrhandtaget) blir det enklare att stänga dörren inifrån.

En toalettstol med armstöd blir möjlig att använda för fler. Om det inte finns plats för två nedfällbara armstöd kan ett horisontellt handtag fästas på väggen i samma höjd som armstödet.

Men tänk också på...

...att armbågskontakter, ledstänger, ramper och ringklockor ska gå att använda; de ska inte blockeras av blomkrukor, papperskorgar, cyklar, reklamskyltar, varukorgar, klädställ och annat.

Om kontrastmarkeringen slits bort så överväg en annan metod.

Kontrollera ringanordning och teleslingor med jämna mellanrum så att de fungerar när de behövs

Kontakt

Tillgänglighetsrådgivning

Jan Erik Johansson, tillgänglighetsrådgivare, stadsbyggnadskontoret
Postadress: Box 41, 221 00 Lund
Besöksadress: Brotorget 1, Lund
Telefon: 046-35 63 73
E-post: jan-erik.johansson@lund.se