Vanliga frågor om Brunnshög

Mycket planeras och mycket händer redan nu i Brunnshög. Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna.

I Brunnshög ska det tillkomma uppemot 40 000 arbetsplatser och boende på 40 år påstås det. Hur realistiska är dessa siffror?

Lunds befolkning och antal arbetstillfällen har ökat med 74 000 under de senaste 40 åren. Om vi får samma utveckling även de kommande 40 åren klarar Brunnshög bara av drygt hälften av kommunens tillkommande behov.

Kommer ni verkligen att kunna nå målet att högst en tredjedel av resorna i Brunnshög ska ske med bil? Enligt konsultrapporten från Trivector så kommer det inte att lyckas om ni bygger underjordiska garage och det planerar ni ju för i den första etappen.

Det så kallade tredjedelsmålet är tufft och kommer att bli svårt att nå, vilket Trivectors rapport visar. (Rapporten finns nedladdningsbar under Hämta material.) Det stämmer att vi planerar för några underjordiska garageplatser i första etappen, vilket naturligtvis underlättar bilåkande. Tanken är dock att merparten av parkeringen ska finnas i parkeringshus dit gångavståndet ofta blir längre än till busshållplatsen. Endast tillfällig parkering kommer att tillåtas i markplan och då blir den avgiftsbelagd.

Andra åtgärder som planeras är:

  • Bostadshus för billösa med lägre hyra
  • Bilpoolsavgift som ingår i hyran
  • Bekväm cykelparkering

Tredjedelsmålet är ett mål på lång sikt och för hela Brunnshög. Arbetet för att minska bilåkandet är en process där många olika åtgärder måste prövas parallellt, och kommunen råder inte över alla instrument. Här gäller det att få till stånd ett brett samarbete där alla idéer behövs.

När beräknas den nya spårvägen vara klar till Brunnshög?

Spårvagnarna ska börja gå i trafik 13 december 2020.

Hur många nya arbetstillfällen skapas med MAX lV?

Det rör sig om ca 250 arbetstillfällen mot dagens 100 + gästforskare.

Hur många nya arbetstillfällen skapas med ESS?

Det rör sig om uppskattningsvis 450 nya arbetstillfällen + stödfunktioner + gästforskare.

Vem ska bo i Brunnshög?

Brunnshög planeras att bli en blandstad. Det innebär bland annat att det bör finnas många olika upplåtelseformer i området, som gör att människor med olika intressen och möjligheter kan bo och arbeta där. Här är det tänkt att det ska finnas radhus, hyreshus och bostadsrätter. En del av området planeras innehålla korttidsboende för besökande forskare.

Kommer det att byggas en avfart från E22 söder om Ericsson?

Trafikverket undersöker behovet av en ny avfart mellan Ideon och Ericsson, och jämför olika lösningar. För mer information om avfartsutredningen hänvisar vi till Trafikverket.
Läs om avfartsutredningen på Trafikverkets webbplats

Varför bygger Lund ut på bra åkermark?

Brunnshög ska koppla staden till forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Stadsdelen är idag en obebyggd ”kil” i Lunds stadsbebyggelse, och en gammal markreserv för stadens långsiktiga växt. Enligt Lunds översiktsplan ska den huvudsakliga tillväxten ske inom den befintliga stadsväven, men efterfrågan på bostäder och verksamheter kan inte täckas med enbart byggande på icke-jordbruksmark. Därför byggs Brunnshög i tät stadsmiljö med väl utbyggd kollektivtrafik och närhet till service, jobb och nöjen.

Inom Brunnshögsprojektet finns ett visionsmål om att kompensera bortfallet av produktiv jordbruksmark. Det har bland annat resulterat i att alla byggaktörer som vunnit markanvisningstävlingar och fått marktilldelning i Brunnshög, har förbundit sig att odla på gårdar/balkonger/fasader/tak på sina fastigheter. Ätliga växter prioriteras i det offentliga rummet, och det anläggs en större stadsodling där grönsaksodling ersätter vete/betor/raps – grödor som idag ger en liten matutdelning i förhållande till ytenhet/brukad jord.

Från Översiktsplanen, ÖP 2010: ”I staden finns också de flesta arbetsplatserna och de bästa kollektivtrafikförbindelserna. Det uppstår därför en konflikt mellan målet att hushålla med den goda jorden och att planera för en i övrigt klimatsmart bostadsutbyggnad. I översiktsplanen hanteras denna intressekonflikt genom att ju högre klass jordbruksmarken har, desto högre krav ställs på bra kollektivtrafik och täthet i den tillkommande bebyggelsen. Småstadsbebyggelse på jordbruksmark av klass 8–10 är därför, ur hushållningssynpunkt, inte avgjort sämre än villa- eller radhusbebyggelse på jord av klass 5–7.”

Relaterad information