Kompentensutveckling med människan i fokus

Kompetensutveckling och kompetensförsörjning är något som ofta nämns i samband med arbetsmarknadens behov och utveckling. Vi har intervjuat Samuel Löfgren, samordnare på Svenska ESF-rådet, som berättar om hur Europeiska socialfonden+ kan bidra inom dessa områden.

Europeiska socialfonden+ (ESF+) är en av EU:s fonder. ESF+ syftar till att främja sysselsättning och social inkludering. Fonden har en budget på 99 miljarder euro under perioden 2021–2027. Fonden är en viktig del av EU:s sammanhållningspolitik genom att bidra till strukturreformer inom sociala frågor, utbildning och kompetens. Svenska ESF-rådet har vanligen två utlysningsomgångar per år. Den senaste stängde i mars och i maj öppnar den nya som är öppen fram till september. Varje utlysning specificerar vem som kan söka, till vilken målgrupp man vänder sig och förklarar inriktningen samt hur mycket medel som finns att söka.
– I vissa fall kan utlysningarna vara lite mer specifika men de flesta utlysningar vi har gjort hittills har vi hållit ganska breda. Det öppnar upp för flera aktörer att söka och fler typer av projekt, säger Samuel.
Han fortsätter med att berätta om två områden, A1 och A2. Område A2 riktar sig till personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden men också unga från 13 år med problematisk skolfrånvaro. Där är det exempelvis huvudmän inom skola som kan söka projekt. Område A1 handlar om kompetensutveckling av anställda.
– Då kan egentligen vem som helst söka, oavsett vad det är för typ av organisation så länge det finns behov av kompetensutveckling av anställda, förklarar Samuel.

Är det öppet för både den privata och offentliga sektorn att söka inom A1?

– Det finns vissa regelverk inom EU som är kopplade till statligt stöd som kan försvåra för privata aktörer att just äga ett projekt, beroende på projektets omfattning. Det gäller alla typer av statligt stöd till företag, berättar Samuel.
Han förklarar vidare att det finns vissa undantag, som exempelvis gruppundantag, men också något som heter ”stöd av mindre betydelse” som man kan tillämpa för att företag ska kunna ta del av stöd. Samuel förklarar att det dock är en fördel att ha en offentlig part, eller offentligt finansierad verksamhet som projektägare, exempelvis en förening, branschorganisation eller liknande och att den privata parten kan delta i projektet.
– Syftet är att kompetensutveckla inom alla områden. Det behövs inom den privata sektorn också, tydliggör han.

Varför är socialfonden viktig för kompetensutveckling?

– Det finns andra vägar att ta när det kommer till kompetensutveckling, men socialfonden har individen i fokus. Sen kan man jobba till viss del med organisationsutveckling och liknande men det är framför allt individens kompetensutveckling som socialfonden fokuserar på för att stärka individens ställning på arbetsmarknaden, svarar Samuel.
Han förklarar vidare att när man pratar om kompetens, kompetensbrist, kompetensutveckling och kompetensförsörjning så är det på olika nivåer, ibland på nationell nivå och ibland i ännu större kontext. Socialfonden är instrumentet för att förflytta individer och individers kompetens och stärka individens ställning på arbetsmarknaden.
– Vi kommer aldrig åt utmaningarna med kompetensförsörjning och kompetensutveckling utan att stärka individer också, tillägger han.
Han fortsätter med att berätta att det finns behov av kompetensutveckling i den offentliga sektorn idag och att individen kan vara en nyckel till ett kompetenslyft inom branscher genom att man stärker deras ställning och ger dem chansen att utvecklas.
– Det är väl egentligen få som inte vill stärka kompetensen i sin verksamhet. Socialfonden kan ge stora möjligheter till att det faktiskt går att genomföra eftersom det finns pengar, summerar Samuel.

Hur mycket finansiellt stöd kan socialfonden bidra med?

– Generellt sett bidrar socialfonden med 54 % av utgifterna och 46 % bidrar den sökande organisationen själv med. Dessa 46 % kan bestå av personalens eller deltagarnas tid i projektet. Det innebär att det finansiella stödet blir ytterligare lite större.

Vad är det för typ av projekt som kan drivas?

Det finns vissa urvalskriterier socialfonden har. Samuel förklarar att projekten kan se väldigt olika ut men att de måste följa urvalskriterierna. Det första kriterat handlar om att man ska analysera vad man faktiskt har för utmaningar och också förhålla dem till jämställdhet, tillgänglighet och diskrimineringsfrågor för att identifiera orsakerna. Vad är det man egentligen man vill förändra och vad för typ av förändring är det man vill skapa. Han berättar vidare att det hänger ihop med kriterium nummer två, att man där utefter ska sätta upp kloka mål. I det tredje och fjärde kriteriet ska man visa sin metod på HUR man ska gå till väga med hela projektet samt att verksamheten eller organisationen har kapacitet att kunna genomföra det. Slutligen ska man också förankra projektet till dem aktörer och parter som ska vara en del av projektet.

Stödjer ESF-rådet aktörerna som vill ansöka?

– Det gör vi! Grunden är att vi utlyser medel. Man behöver själv som aktör ha en projektidé, men det kan vara svårt ibland att veta om man befinner sig inom ramen för själva utlysningen, förklarar Samuel.
Han berättar att utöver generella informationsmöten där ESF-rådet informerar om fonden ur ett brett perspektiv så bjuder de också in till möten för respektive utlysning. Där förklarar de mer om själva utlysningen och vad man kan göra inom ramen för den. Samuel berättar att de gärna tar enskilda möten med intressenter som vill ansöka och stämma av sina idéer.
– Vi vill självklart stötta! Det finns inget egenvärde i att fonden skulle vara avsatt enbart för dem som har stor erfarenhet av den sedan tidigare. Vi vill att man ska kunna få information från oss som gör att man ska kunna söka och få stöd, även om man aldrig tidigare har sökt från socialfonden eller någon annan fond, klargör Samuel.

Har du några tips till den som ska söka från socialfonden? Vad behöver man ha i åtanke?

Samuel funderar en stund och säger sedan att man ska utgå från individen och människan, därefter kan det spilla över på organisationsförändringar, metodutvecklingar och kompetensförsörjning. Samuel fortsätter med att klargöra att det är mycket viktigt att man verkligen går igenom de fem urvalskriterierna eftersom det är handläggarens bedömningsmatris. Om man uppfyller fyra av fem kriterier kan projektet inte godkännas.
– De horisontella principerna ska också spinna genom hela ansökan - och omfatta problemformulering, mål och tillvägagångsätt.
Han fortsätter med att förklara att sökande bör ha i åtanke att det är en långsiktig satsning. Det tar tid från utlysning till att ett projekt kan dra i gång. Det är alltså ingen lösning på en kris. Han avslutar med att man alltid är välkommen att ta kontakt med en samordnare på Svenska ESF-rådet.
– Hör av dig till myndigheten och be om ett möte med en samordnare för att stämma av din idé och fråga om våra urvalskriterier, avslutar Samuel.
Har du en fundering eller projektidé som socialfonden kan hjälpa dig med? Samuel är Svenska ESF-rådets kontaktperson för sydvästra Skåne. Kontakta honom på:

samuel.lofgren@esf.se